Med hjälp av bland andra den regimvänliga kanalen Russia Today i Ryssland, uppdateras det ryska folket i hur saker och ting påstås ligga till. Bilden som förmedlas därifrån är en helt annan än den som förmedlas av oberoende organisationer.
Hen som undrar om inte Ryssland trots allt är ett land ungefär som andra, med sina för- och nackdelar, bör begrunda frågor som: genomförs fria val? Respekteras mänskliga rättigheter? Respekterar Ryssland folkrätten? Svaren på alla tre frågorna är nej.
Nyligen kom det uppgifter som bekräftar att bland andra Russia Today var inblandade i att påverka det amerikanska presidentvalet. Ett grovt övertramp, av en regim som ofta ger uttryck för att uppleva sig missförstådd - begränsat missförståndsutrymme när en stat lägger sig i en annan stats demokratiska val.
Den typen av agerande förtjänar enbart fördömande, därtill sanktioner. Vad som skett på Krim och övriga ockuperade territorier i Ukraina, är väl känt. Inte desto mindre fruktansvärt och en kraftigt bidragande orsak till förändrat säkerhetsläge i vårt eget närområde.
Hur tar då den ryska regimen hand om sin egen befolkning? Både väl och mindre väl, är det korta svaret på den frågan. De senaste åren har levnadsstandarden försämrats för det stora flertalet, men man lyckas likväl hålla den stora massan någorlunda nöjd.
Den som avviker från normen är däremot föremål för ingripanden. Meningsmotståndare och HBTQ-aktivister lever mycket farligt i Ryssland idag och enligt Memorial Human Rights Center finns det till dags dato ett drygt 100-tal politiska fångar i Ryssland idag, fängslade enbart på grund av sina åsikter.
Fria journalister får allt svårare att verka. I september meddelade den oppositionella journalisten Julia Latynina att hon och familjen lämnar landet. Detta efter bilbrand, gasattack i föräldrahemmet och att ha fått en hink avföring hälld över sig. Allt av ”okända” gärningsmän, ännu på fri fot.
Varför är vi så många som vill rikta ljuset mot Ryssland och mot sådant som inte fungerar där? Hatar vi Ryssland? Inte alls. För egen del snarare tvärtom. Jag önskar dock något bättre för det ryska folket än det som regimen idag levererar.
Ryssland är världens till ytan största land, med fantastiska tillgångar och mycket att bidra med på flera områden. Regimen uttrycker också att man vill delta i bi- och multilateralt samarbete på lika villkor, men låter å andra sidan till exempel ockupationen fortgå i Ukraina, vilket omöjliggör mycket av det man säger sig tråna efter.
I möten med institutioner och organisationer i Ryssland, uttrycks ständigt en längtan efter mer mellanfolkligt samarbete, som kan öka förståelsen människor emellan. Kanske är det också just på den vägen förändringen så småningom kunde ske; att människors längtan efter frihet får fullt genomslag genom solidariskt, stärkande utbyte medmänniskor emellan.
För Gotlands del är mellanfolkligt samarbete något vi med tiden blivit mycket bra på och som också optimerats genom övergången från vänortssamarbeten till kommunala partnerskap via ICLD. Är det månne dags att sondera terrängen för ett nytt projekt, med till exempel Kaliningrad?
Det hade gagnat oss alla, så väl ryssar som svenskar.