LIBERAL ASPEKT
Nu inleds årets pridevecka. Arrangörerna kritiseras dock efter att en sponsor begränsat spridningen av HBTQ-relaterat material på sin plattform.
En av årets huvudsponsorer är nämligen den kontroversiella kinesiska appen TikTok. Samarbetet med Stockholm Pride innebär bland annat att den digitala paraden kommer sändas via appen och att deltagarna uppmanas lägga upp inlägg under en särskild hashtag.
TikTok har tidigare anklagats för att samla in information från användare och för att censurera innehåll, bland annat inlägg om massakern på Himmelska fridens torg. Även HBTQ-relaterat material har i vissa länder blockerats från att spridas på appen.
En företrädare för Stockholm Pride förklarade beslutet med att TikTok har “behövt följa lokala lagar, och det har inneburit att alla hashtags inte har kunnat synas överallt”. Att Nordens största pridefestival slätar över HBTQ-förtryck för att rättfärdiga klirr i kassan är smaklöst.
Det finns lokala homofoba lagar över hela världen, men det ursäktar inte censur eller förtryck. Skulle Stockholm Pride acceptera att deras partner blockerade material i Ungern eller Ryssland för att det enligt lokala lagar krävs? Är den våldsamma homofobin i Uganda eller Georgien ursäktad bara för att lokala lagar inte fördömer den?
Att Pride numera lockar många företagssponsorer är förstås positivt. Det gäller dock att vara medveten om risken för pinkwashing, att företag försöker visa att de står upp för HBTQ-rättigheter, samtidigt som de egentligen är en del av problemet. Att TikTok finansierar Stockholm Pride spelar liten roll om de samtidigt viker sig för HBTQ-fientliga lagar i andra länder.
Startskottet för den moderna frigörelserörelsen gick i slutet av 60-talet på gaybaren Stonewall Inn i New York. Till slut fick barens besökare nog av trakasserierna från ordningsmakten och tvingade med flygande flaskor och mynt polisen på flykt. Det är en bild som står i stark kontrast till dagens folkfest där företag och politiska partier gärna ställer sig i främsta ledet.
Det som började som en protestvåg har förvandlats till en chans att bygga varumärke och tvätta smutsiga byken. Att Pride med glädje loggar in på kommunistpartiets favoritapp är en sorglig ironi för en rörelse som fått kämpa mot såväl förtryck som osynliggörande.
Nästa år genomförs den första fysiska paraden på tre år. Det är en möjlighet till omstart för en tillställning som borde bli mindre kommersiell och mer politisk.