Varför växer inte Gotland som Sverige, undrar GA:s ledarskribent Mats Linder. ”Övriga Sverige klarar av det”, skrev han igår.
Det finns lögn, förbannad lögn och statistik, frestas man utropa med ett citat som lär ha sitt ursprung hos den brittiske premiärministern Benjamin Disraeli.
För det är ju inte Sverige som växer, det är storstäderna, universitetsorterna och attraktiva kommuner inom deras pendlingsavstånd som växer.
Nästan hälften av befolkningsökningen 2013 skedde i Storstockholm. Ingen kommun i Stockholms län minskade i befolkning. I Uppland och Sörmland har endast två kommuner, Gnesta och Tierp, tappat tillsammans 45 personer. I Västerbotten däremot tappade de flesta kommunerna även om totalsiffran räddas av universitetsstaden Umeå.
Störst procentuell folkökning hade Sundbyberg, Sigtuna, Solna, Lilla Edet och Knivsta. I andra änden på listan, där minskningen är störst hittar vi Sorsele, Åsele, Arjeplog, Överkalix och Torsby.
Anledningen till att Gotland inte växer är att det är för lite fokus på företagsklimatet skriver Linder. Jag tror att avståndet till storstad är en viktigare faktor. Lilla Edet behöver inte vara attraktivt för företag, det växer ändå tack vare närheten till Göteborg och Sorsele har ingen större nytta av att ligga strax utanför 100-i-topplistan hos Svenskt Näringsliv, befolkningen minskar i alla fall.
Näringslivsklimat är en faktor bland flera som påverkar inflyttningen och därför är det glädjande att Region Gotland till i år har ökat sitt nöjd-kund-index bland företag inom alla service- och myndighetsområden. Fortsätt så!
Goda kontakter med Uppsala universitet bör också vara en framgångsfaktor för regionen. Andra roller i dramat spelar de villkor staten ger landets kommuner. Det nya skatteutjämningssystemet försenades kraftigt av Moderaterna. Till slut uppfann regeringen ett särskilt bidragssystem och mutade de växande storstadskommunerna - som av en händelse moderatstyrda- med en extra miljard statliga pengar.
Av åtta nya myndigheter som bildats de senaste två åren har en hamnat utanför Stockholm.Många regeringar har kämpat med utlokaliseringar men faktum kvarstår att de allra flesta myndigheterna ligger i Stockholms innerstad där lokalhyrorna är som högst i landet.
Alla små kommuner vill växa och befolkningsmål är sällan realistiska. Gotland har gått åt fel håll fast i förhållande till många andra glesbygdskommuner klarat sig bra. Framgångsrika organisationer siktar högt, ofta högre än de förmår. Det ligger något i talesättet om stjärnorna och trädtopparna.
Kan det rent av vara så att vi hade haft en sämre befolkningsutveckling om vi inte hade målet om 65 000? Ingen vet.