Det är i sak inget nytt, Vänsterpartiet skakar liv i debatten med jämna mellanrum, och denna gång föll lotten på Vänsterpartiets riksdagsdam Rossana Dinamarca. Under rubriken "Mattebetyget ska inte bero på om pappa är ingenjör", publicerad i Aftonbladet häromveckan, argumenterade hon ånyo för vänsterpartiets uppfattning om en skola fri från hemläxor.
Med avstamp i den egna uppväxten och skolans ansvar enligt skollagen att hjälpa elever som behöver det lite extra, kritiserar Dinamarca skolan för att inte följa lagen och lägga allt mer ansvar på föräldrarna.
Det ultimata beviset för att så är fallet finner Dinamarca i traditionen med hemläxor och ett resonemang som går ut på att högutbildade föräldrar har lättare att hjälpa sina barn med läxor än de som inte har samma utbildning. Och att lösningen på det bekymret är en skola där läxläsningen sker på skoltid under lärarövervakning. Alla för en, en för alla, typ.
Retoriken är välbekant vänstervriden. Ingenjörens barn ställs mot fabriksarbetarens. Ansvaret lyfts från individen till staten. Ohjälpligt blir jag trött.
Givetvis skall alla barn ha samma möjligheter att tillgodogöra sig skolundervisningen. Om det finns det ingen oenighet. Men att tro att det åstadkoms genom att skrota hemläxorna känns naivt. Och som vanligt, men Vänsterpartiets förslag, handlar det om att ta från dem som har istället för att se till att de som inte har får.
För att använda Dinamarcas eget exempel: tror hon verkligen att ingenjören kommer att sluta hjälpa sin dotter med matteläxan bara för att matten istället som huvudregel ska räknas i skolan?
Därtill verkar Vänsterpartiet fullständigt ignorera större lärdomar med hemläxor än att stava "parallell" korrekt och lära sig böja franska verb. Med institutet hemläxor lärs även personligt ansvar, arbetsplanering, arbetsmoral och pliktkänsla ut. Egenskaper som spelar stor roll i vuxenlivet.
Hemläxor förutsätter att barnen planerar sin tid och utvecklar, genom flera års skolgång, förmågan att studera och lära in på egen hand, utan att någon i detalj talar om för dem vad som är viktigt. En kunskap inte bara ovärderlig för högskolestudier utan direkt nödvändig. Frågan är om det finns ett lämpligare sätt att lära barn studieteknik än via hemläxor? Och nog vill Vänsterpartiet att alla ska kunna läsa vidare.
Utöver att Vänsterpartiets vision om en läxfri skola berövar barnen lärdomar betydligt viktigare än vilket år som Sverige genomförde kommunreformen, tar den heller ingen hänsyn till lärarkollegiet. En yrkeskategori vars status och lönenivåer utgör ett konstant inslag i den inhemska politiska debatten. Hur det ska vara möjligt att lägga ett ännu större ansvar på lärarna och under de förhållanden som råder för skolan berättar inte Dinamarca. Bara att det bör göras. Som vanligt alltså.
Dinamarca beklagar sig även över människors möjligheter att via rut-avdraget anställa läxhjälp till sina barn och beskriver sin "irritation för att det är mina skattepengar som löser rika människors livspussel". Ensidigheten är slående. Den person som fått arbete via möjligheten att ge läxhjälp ignoreras och föräldrar som på sådant sätt säkerställer att barnen får den hjälp de behöver, kanske sådan hjälp föräldrarna inte själva kan ge för att de inte förstår svenska så bra, förminskas och insatsen görs till någonting fult.
Vad debatten borde handla om, istället för enbart ett predikande om felen med hemläxor, är hur de föräldrar som inte engagerar sig i sina barns skolgång ska motiveras därtill, hur lärarna ska ges ökade möjligheter och tid till att lära ut, inte uppfostra, och hur skolan kan hjälpa dem som behöver lite extra uppmärksamhet, utan att för den sakens skull glömma de som redan har förstått.
Varför ska ingenjörens dotter indirekt straffas för att hennes mamma har en utbildning? Fortfarande finns det inget parti som är så benäget att dela in människor i fack och klassificeringar och därigenom beskära människors egna möjligheter att påverka sin framtid som Vänsterpartiet.
Idén om en skola utan hemläxor är endast ytterligare ett exempel därpå. Moderaterna har förnyat sig och Socialdemokraterna har inlett sin förnyelseprocess. Det ska bli intressant att se när det kommer en ny tanke från Vänsterpartiet, ett förslag som inte bekräftar förlegade uppfattningar om samhällsklasser och "rik" och "fattig" som omständigheter som bestämmer individens framtid.
Men det skulle å andra sidan kräva att Vänsterpartiet gjorde sin hemläxa först, och partiet tror ju inte på sådana...