Drygt två veckor in på det nya året fick jag i veckan del av Socialstyrelsens rapport kring hemlöshet och deras pressmeddelande som inledningsvis lyder: "Antalet uteliggare som sover utomhus och i offentliga utrymmen har minskat. Samtidigt bor allt fler personer i akuta boendelösningar. Det visar Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden i Sverige 2011."
Bra att färre slipper sova ute, men det skrämmande är att antalet hemlösa ökar och att man tvingas till så kallade akuta boendelösningar som till exempel härbärgen.
Fler har gjorts fattiga
Det är förvisso inte bara den sittande regeringen fel, då det även fanns hemlöshetsproblematik under vår (S)-regerings tid, även om den då var lägre. Det utanförskap som den borgliga regeringen sade sig vilja bekämpa har de i detta har de kapitalt misslyckats.
Missbruksproblematiken i sammanhanget är fortsatt tydligt, men det är inte den största orsaken till ökningen av antalet hemlösa. Det är den privata ekonomin som blivit sämre då allt fler hamnar utanför arbetsmarknaden och trygghetssystemen.
En medveten nedmontering av sjuk - och arbetslöshetsförsäkringen är en icke betydelselös förklaring till ökningen på detta område samt en medveten nedmontering av antalet hyresrätter. Med vetskap om att akuta boendelösningar blivit lösningen för många kan vi inte med gott samvete känna oss nöjda. Vi måste på allvar skapa en bostadsmarknad och en social och ekonomisk trygghet som motverkar hemlöshet.
Grundlagsrätt till bostad
Att ha någonstans att bo är en social rättighet som finns inskriven i grundlagen.
I paragraf två i grundlagen står det: "Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet."
Det är tydligt att ansvaret för att denna rättighet till bostad och trygghet ska finnas, ligger på såväl stat som kommun. Gjorde vi det yttersta för att följa grundlagen så vore detta med den ökade hemlösheten inte något problem.
Att alla ska få tillgång till bostad på lika villkor är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle som är fritt från diskriminering. Det är ett arbete där många fler aktörer också måste vara med och ta sitt ansvar.
Hyresvärdarna är hårdare
Enligt Socialstyrelsen ser man att kraven från hyresvärdarna har hårdnat. Bara i några få av de kommuner man intervjuat godtar hyresvärdarna ekonomiskt bistånd som inkomst. Detta är en problematik som bland annat direkt drabbar barnfamiljer som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden.
Så skall det väl ändå inte behöva vara? Jag anser i likhet med Socialstyrelsen att om hyresvärdarna vore mer flexibla och öppna för individuella bedömningar skulle fler barnfamiljer ha en ordinarie bostad.
Vi har nu gått in i ett nytt år och för många innebär detta nya år en hel del löften till sig själv, men också till andra. Ett löfte som jag tycker att vi alla borde enas om och verkligen göra något åt, är att utrota hemlösheten.
Hemlöshet är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Jag kommer göra vad jag kan från mitt håll. God fortsättning på det nya året 2012.