Hämmar demokratin utvecklingsplaner? Den frågan finns anledning att diskutera i samband med landsbygdsupproret. Upproret måste handla om så mycket mer än skolor.
Det är lika nödvändigt att demonstrera för en sund näringsutveckling på landsbygden. Lika viktigt som att lägga fast, vad en tätort skall innehålla och vilka tätorter som skall finnas där skola, vård och äldreomsorg inte ständigt hotas.
Skall tätorter med vårdscentraler få läkare kan man inte fortsätta med hyrläkarsystemet. Det kräver en tredje yrkeskår.
Bort med hyrläkarna
Något som jag tidigare kallat " barfotasköterskor " med legitimation till att utföra flera av de kompetenser, som nu ligger på läkare och som ingen läkare frivilligt vill släppa. Hyrläkarsystemet har blivit alltför lukrativt.
I Västerbottens inland som har samma problem med sina vårdcentraler som Gotland, kom förslag att starta just en sådan påbyggnadsutbildning för sjuksköterskor. Då gäller det att samtliga partier på Gotland går in och stöder en sådan tanke.
Men tillbaka till huvudfrågan. Hämmar demokratin utvecklingsplaner framförallt på landsbygden? På den frågan är det lätt att svara ja.
Det är så oerhört svenskt av tjänstemän på jordbruksverks- och livsmedelsverk och dess underhuggare att tolka lagar så snävt det bara är möjligt och rättfärdiga sig med, att det har EU sagt eller det står i lagen.
I inget annat land tvingar man folk att returnera bidrag på det sätt svenska myndigheter gör. Sverige lägger sig på knä och slår sig för bröstet. I andra länder skäller man brevledes ofta ut EU-kommissionen för att inte förlita sig på människor och underlag.
Är der några som hämmar utvecklingsplaner på vår landsbygd, så är det Miljö- och hälsa, Byggnadsnämnd liksom naturvården på länsstyrelsen. Till punkt och pricka följer de hårddragna regelverk, ibland känns de mycket påhittade av dem själva. Hjälpsamhet är det ont om.
Miljö och hälsa en broms
I stället för att luckra upp olika möjligheter som skapar små marknader, företag eller en liten biinkomst, som görs i andra länder. Finns det inte anledning att studera hur Frankrike eller Italien följer livsmedelslagarna?
Hur kommer det sig att man i århundraden har kunnat sälja mat på marknader, utan någon större inblandning av miljö och hälsa? I en mindre stad i Frankrike såg jag styckning i ett garage, som blev livsmedel på torget nedanför.
Landsbygden skulle gynnas om livsmedelslagen förändrades så att helpension var tillåten i bondgårdar och mindre gästhus/värdshus, utan den eviga inblandningen av miljö och hälsa. Det är en reform långt viktigare än sänkt restaurangmoms. Det pågår i Frankrike. Eller att skatteavdrag för sommaruthyrning sänks, så att nyinvesteringar blev möjliga.
Landsbygden skulle gynnas om långsiktig utveckling fanns i alla naturvårdsplaner också för människor och näringsverksamhet, inte bara för naturvård.
Människorum före lagrum
Ständiga nekanden och naturvårdsplaner, segdragna ärenden som tar tid och kraft krockar så påtagligt med en mänsklig framtid och landsbygdens överlevnad. Det måste finnas mer förståelse för människorum än för lagrum. Annars hämmar demokratin all form av utveckling.
Ansvariga, sluta bita er fast i det som finns, det är dags att tänka på tvärs och börja med utvecklingsstrategier som måste uppfinnas, om så annan lagstiftning måste till. Det har gjorts förr.