Höga löner hindrar nya svenska jobb
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Hon tog upp mångas oro för vad som händer när a-kasseavgiften höjs, a-kasseersättningen sänks och en del arbetsmarknadspolitiska åtgärder försvinner. Visst ser det ut som ett systemskifte det här?
Arbetslinjen?
Nypelius svar var inte särskilt tydligt. "Den svenska modellen" är så inarbetad att det är svårt att tänka sig att det skulle kunna vara annorlunda.
Hon hänvisar till nya åtgärder för att ge jobb i stället för bidrag. Nystartsjobb kallas det, och jobbavdrag i deklarationen. En ny politik som hävdar "arbetslinjen".
Borde inte "arbetslinjen" vara en politik för arbetarrörelsen? Där har det viktigaste blivit att a-kassan måste vara så hög att man kan leva på den år efter år.
Sen tycks man inte ha fler idéer. Efter varje avtalsrörelse förlorar ett antal anställda sina jobb. Det kallas effektivisering. Färre anställda med högre lön.
Det här har inte varit något problem för socialdemokratin. Samhället, staten, skall ordna de nya högavlönade jobben. Det har fungerat fint i flera årtionden. Hela teko-branschen, hela vår stora varvsindustri har försvunnit, flyttats till länder med lägre löner.
De som förlorade jobbet har kunnat gå till nya arbeten med bättre lön. Vänstern vill fortsätta på den vägen. 200 000 nya jobb i offentliga sektorn, det skulle klara dagens arbetslöshet. Alliansen tror inte att den lösningen håller. Där står vi.
På Palmedagarna i oktober hörde jag två föredrag, som nog ger en bild av var arbetarrörelsen står just nu. Gamle ministern Jan O. Karlsson, som nu arbetar med världens flyktingfrågor, talade engagerat om gästarbetare.
För att arbeta här en tid
Han menade att gästarbete i andra länder är en möjlighet till utveckling för fattiga länder. Tusentals filippinskor arbetar som hembiträden i rika länder i Mellanöstern.
Naturligtvis får de låga löner, men ändå mer än de skulle få hemma. De kan skicka pengar till sina familjer. För Filippinerna utgör det en stor del av landets samlade inkomster. Det borde vara naturligt att Sverige också tar emot folk från fattiga länder för att arbeta här en tid.
Sen klev LO:s ordförande Vanja Lundby Wedin upp i talarstolen. Hon försäkrade att folk från andra länder visst är välkomna att komma hit och arbeta. Men de skall ha svenska avtalsenliga löner! Problemet är bara att det inte finns några arbeten
Naturligtvis vet både Vanja och vi som satt i salen att det finns massor av nyttiga arbetsuppgifter som inte blir gjorda, därför att ingen har råd att betala för dem. Med svenska löner.
Min dotter berättade om en kvinna hon känner som var långtidssjukskriven. Hon vantrivdes med att gå hemma, så hon gick till Åkermanska och frågade om hon fick hjälpa till lite efter förmåga, utan lön. Ledningen blev förståss glad, men Facket sa nej.
I Gotlands Folkblad 3 januari pläderar LO-ombudsmannen Tommy Gardell för Fackets rätt att reglera löner och anställningsvillkor för alla anställda.
Ingen får sälja sin arbetskraft under kollektivavtalet. Det skulle undergräva Fackets möjlighet att fortsätta höja lönerna. Visst är det så. Sverige skall vara ett höglöneland, sa Lundby Wedin också.
Jobben flyttar till Indien
En ny lönerörelse drar igång. Tjänstemän med i genomsnitt 29 000 kronor i månadslön kräver 4 - 5 procent mer.
Behöver de verkligen ännu högre konsumtion än de redan har? Samtidigt vet de att även deras jobb kan komma att flyttas till Indien.
Vi skulle behöva ett rejält omtänkande i svensk arbetsmarknadspolitik. Kommer Alliansen att lyckas med det? Skulle inte tro det.
Ingen utmanar ostraffat världens starkaste fackföreningsrörelse.