Höga tankar om socionomexamen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Förbundet hade hoppats på en betoning av betydelsen av socionomexamen för att få fatta vissa myndighetsbeslut.
I Sverige finns det ett 20-tal exempel där det bara är en särskild profession som får fatta en viss typ av beslut. Ett välkänt exempel är att det bara är en läkare som får utfärda en dödsattest.
Idag finns inga motsvarande områden där endast socionomer får fatta beslut.
Socialtjänstlagen uttrycker dock krav på kommunerna som innebär att det i princip bara hamnar personer med socionomexamen på beslutsfattande tjänster i kommunala myndigheter.
Trots det har det länge varit en viktig fråga för många socionomer att deras utbildningsbakgrund ska ges större tyngd. Exklusiva befogenheter skulle naturligtvis stärka gruppens ställning på arbetsmarknaden, men också ge tyngre röst i mötet med andra yrkesgrupper som de ofta samarbetar med - som psykiatriker, domare och åklagare.
Christin Johansson påminner i sitt pressmeddelande om en annan vinkel på problemet, nämligen brukarsäkerheten. Lejonparten av yrkesverksamma socionomer är anställda i kommunala myndigheter som socialtjänsten. Där finns roller där de måste fatta beslut som får långtgående konsekvenser för människor som ofta är i mycket utsatta positioner.
Självklart är det viktigt att vi som medborgare känner oss trygga i relationen med myndigheter den dagen vi drabbas av till exempel missbruk, hemlöshet eller utsätts för våld i en relation.
Det tycker också regeringes utredare. Men ändå väljer de att inte att stärka socionomexamens ställning? Varför? Svaren är flera. Mest grundläggande är att en treårig teoretisk utbildning visserligen kan vara en god grund. Men kompetensen som krävs för att fatta goda beslut i sociala frågor kommer från lång praktisk erfarenhet, samt ofta kompletterande kunskaper inom juridik och medicin.
Ett annat problem som nämns i utredningen är att många socionomprogram inte håller måttet. När högskoleverket för några år sedan kontrollerade rikets 16 socionomutbildningar ifrågasatte man examensrätten hos sju stycken - nästan hälften.
Från elever har det ofta kommit kritik om att utbildningen varit flummig, hårt politiserad och splittrad mellan alltför många delämnen.
Med andra ord kan det finnas goda skäl för regeringen att satsa på en uppstramning av socionomutbildningen innan man lägger på professionen ytterligare befogenheter. Detta understryks på ett tråkigt sätt av en nyhet som kom samma dag som behörighetsutredningen rapport. Socialtjänsten i Karlshamns kommun hade beslutat om inlåsning för den riksbekanta flyktingflickan Lollo, med den lakoniska motiveringen "zigenare".
Socionomskrået har en del självrannsakan att ta itu med. Medborgarnas trygghet ligger inte i en akademisk examen, utan i att vi faktiskt har insyn i, och möjlighet att överklaga kommunala myndigheters beslut.