Det är inte roligt att vara gammalsosse nu, med tanke på det senaste som hänt, vi som blev sossar på 40-talet. Själv är jag inte fostrad i SSU, det fanns ingen sådan klubb i min hemsocken under mina ungdomsår, det hade varit en sådan när jag gick i den sexåriga folkskolan, men den hade lagts ner.
Nej, jag fick min fostran på LO-skolan i Brunnsvik 1943, där vi en dag fick uppleva vad vi skulle kunna kalla för något av ett väckelsemöte.
Wigforss var förebilden
Väckelsepredikant var ingen mindre än dåvarande finansministern Ernst Wigforss, som under sammanlagt fem timmar talade om "Arbetarrörelsens efterkrigsprogram". Med bland annat att förhindra ett intensivare klassamhälle, det som vi nu har fått. Man var då säker på att tyskarna skulle förlora kriget, men jag vet inte om man visste att båda sidor ansträngde sig att få fram supervapnet, det som senare kom att utlösas över Hiroshima och Nagasaki. Alltnog, Wigforss föreläsningar gjorde att jag kom att ta politisk ställning för resten av livet.
Inte kunde vi väl uppnå ett helt klasslöst samhälle, men aldrig drömde vi väl om att arbetarrörelsens närstående skulle aktivt medverka till att ge chefslöner av en storlek så en sådan lön motsvarar 16- 18 vårdbiträdeslöner!
Det är ju vad vi nyligen upplevt. Och detta avfärdar vi från arbetarrörelsen och flera opinionsbildare med en axelryckning. Någon säger till och med "Det är han väl värd"! Är han det? Har inte den som tar emot 300 000:- i månadslön visat sig ha sådana värderingar så han är olämplig som chef? De som jobbar på Svenska Spel i Visby håller klädsamt sina käftar för att inte riskera att hela rasket flyttas till Sundbyberg.
Vi har firat nationaldag med flagghissning, sjungande av nationalsång och en hel del annat högtidligt.
"Du gamla du jämlika"
Vi skulle faktiskt kunna samla ihop det som refererats här ovan i en alternativ förstavers i nationalsången, lydande så här:
Du gamla med målsättning jämlika Nord, med välfärd åt alla på programmet.
Men det blev margarin och knäckebröd på Medelssvensons bord.
Och oxfilé åt etablissemanget.
Vi läser att Rolf K, Nilsson har valts till ordförande för Gotlands Bågskyttar. Javisst, det får vi väl ha all respekt för, ett antal stridsvagnar inlåsta i ett garage på Tofta. Det finns kanske inte förare till dem ens, och kanske inte rätt bränsle? Inga JAS Gripen på fältet.
Det stora regementet ockuperat av kommunens (förlåt regionens) byråkrati med alla sina direktörer, då är väl bågskyttet vad man har att ta till att skrämma ryssen med. Har man möjligen ett litet armborst åt Bengt Hammarhjelm också?
Gotländsk musik
I fredags lyssnade jag naturligtvis på Radio Gotlands utmärkta Gotland-Runt-program. Man var i Burgsvik och vi fick veta mycket om vad som finns och vad som händer i den fina Sudertätorten.
Men så skulle det bli ett musikinslag, och "naturligtvis spelar vi då gotländsk musik", sa programledarskan. Vad fick vi? Jo, en så kallad låt med skrän på engelska! Förmodligen skriven av någon gotlänning men var har vi Göran Ringbom, Alva Möllerström, Svante Pettersson, Allan Nilsson, Risto Leino, med fler om vi nu ska spela gotländskt? När får vi höra Skarphälls spelmanslag förresten? Det var längesedan nu.