Förra veckan bjöd Gotlänningen in till sin vid det här laget traditionella mediadag. Temat var mediesituationen på öar med en inte helt oväntad slagsida åt tidningar.
Avgående regiondirektören Bo Dahllöf gjorde bland annat några intressanta reflexioner över de gotländska tidningarna. En av dem var att han menade att "ni fångar mer känsla än fakta".
Hans exempel var diskussionen om turismsommaren där känslan av nedgång i medierna fått väga tyngre än de fakta som visade att det faktiskt inte alls var så dåligt.
Han har möjligen rätt. Man kan i alla fall ta det som en utgångspunkt för en fundering över om det är så. Kan ett klart avgränsat lokalsamhälle där många känner varandra stimulera till en bevakning med mer känslosam inriktning? Jag har inga som helst belägg för att påstå något i den vägen men det vore intressant om någon ville göra en studie.
Hur som helst är känslor definitivt med i spelet i den politiska verksamheten. Våra politiker är lyhörda för opinioner. Vissa mönster är tämligen enkla att se. Ofta ser det ut så här:
Region Gotland har underskott och behöver spara. Nämnderna ger förvaltningarna i uppdrag att komma med förslag på hur man kan dra ner på kostnaderna. Tjänstemän utreder och tar fram underlag. Sedan blåser det upp till folkstorm och politikerna backar som det brukar heta. Besparingen uteblir eller blir väsentligt mindre än den borde.
Det här är i sig ingen orimlig process om man bortser från avarter som idiotförklaring av de tjänstemän som tagit fram förslagen och de politiker som faktiskt vill undersöka dem.
Till slut måste det ändå dras in pengar någonstans och försäljningar och uteblivet underhåll av våra gemensamma tillgångar är ingen långsiktigt hållbar lösning. Vissa strider måste tas. För den som törs kan det medföra färre röster i nästa val och resultera i maktskifte, vilket snarast kommit att betraktas som normalt på Gotland.
Den dystra sanningen är att vi har högre kostnader än vi har intäkter till. Avsaknaden av grannkommuner att dela gymnasieskolor och räddningstjänst med gör kostnaderna högre. Andra kommuner driver inte sjukhus och landstingen, som gör det, har alla mer eller mindre ekonomiska bekymmer. Vi har spridd bebyggelse och är liksom stora delar av världen drabbade av den pågående urbaniseringen.
Viss hjälp skulle vi ha av ett nytt system för skatteutjämning. Där finns ett enigt utredningsförslag som bland andra gotländska Eva Nypelius (C) varit med om att utarbeta. Regeringen har dock ännu en gång valt att inte lägga fram det förslaget i riksdagen i höst.