Högre löner leder till färre jobb
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Här har man släppt kravet att alla skattefinansierade tjänster skall utföras inom offentliga sektorn.
Jag förmodar att de gamla till och med får lov att själva betala för sånt som inte ingår i biståndet. Sätta upp nya gardiner och sånt. Kommer någon att tala om "förmåner för de rika"?
Nyligen hörde jag på radion att Byggnadsarbetarna vill permanenta ROT-avdraget. Det har varit en sådan framgång. Arbetslösa får jobb.
Man kommer ifrån mycket svartjobb, eftersom de som anlitar tjänsterna får göra avdrag på skatten. Det gör att folk tycker kostnaderna blir rimliga. Kort sagt, byggjobbarnas löner subventioneras av andra skattebetalare.
Städa i dyra direktörshem
Måtte bara inte någon få för sig att samma resonemang skulle kunna användas för barnfamiljer som anlitar en hemhjälp.
Det vore ett "totalt fiasko" förklarar fullmäktigeledamoten Luis Barnes. Det skulle bara vara att städa i dyra direktörshem.
Undras vilka villor det är som renoveras med skatteavdrag? Och det skulle ju i alla fall bara vara kvinnor som utför jobbet. Det måste vara helt fel!
Vänsterpartisten Barnes behov av logik i resonemangen är lika svagt som de flesta andra svenskars.
Facken lägger stor möda på att uppehålla svenska löner. Arbetare från andra länder som vill ta jobb till lägre lön bojkottas ännu så länge framgångsrikt, tror jag. Då funderar man inte över att dessa letter när de kommer hem har levnadskostnader som är en liten del av de svenska. De behöver inte så höga löner.
Tro därför inte att svenskar är beredda att betala vad det kostar att framställa varor och tjänster med svenska löner.
Kläderna skall vi köpa från Kina, där arbetare tjänar 600 kronor i månaden och bor i stora logement. Regeringen ivrar för att höja konsumtionen, det skulle ge fler jobb.
Import från låglöneländer
Det tycks inte slå dem att det allra mesta av denna konsumtion importeras från låglöneländer. Möjligen blir det en ökning i handeln, men den kan man rationalisera.
Går det att hålla på så här i längden? Kan svenska fackföreningar uppehålla löner som ligger tre, fyra gånger över dem som gäller i vår nära omvärld.
När en av idéerna med EU är att ge fri rörlighet för varor och tjänster. Balter och polacker är med i EU.
Tyskarna tycks ha nått vägs ände. Deras förmåner har varit ännu bättre än våra. De har blivit så dyra, att allt fler jobb flyttas till låglöneländer. Allt fler blir arbetslösa, ramlar ur den fackliga tryggheten. Nu håller det inte längre. Sverige ligger väl bara en liten bit efter.
Ännu tycks man tro, att det går att skapa nya, högavlönade svenska jobb till alla som blir arbetslösa därför att man nu kan flytta ut det mesta till länder med helt andra lönenivåer.
Indien har lika kvalificerade datatekniker som Sverige, men har mycket lägre kostnader.
Snart flyttar vi ut sjukvården och äldreomsorgen också - det finns länder inom EU med mycket behagligare klimat och lägre kostnader än våra.
Sluta kräva högre lön
Alla fackliga strävanden går ut på att kräva ständigt högre lön. Att man därmed driver upp kostnaderna tycks inte bekymra de framgångsrika förhandlarna.
Eller att kommunerna måste säga upp anställda för att klara lönekraven. Ständigt färre anställda med allt högre lön. Nog är det ett Moment 22.
En from och helt orealistisk önskan bara: tänk om svenskarna klarade en ordnad reträtt från kravsamhället.
Vi behöver kanske inte så stora, påkostade bostäder, inte så många nya dyra bilar. Inte köper man nya kläder för att de gamla är utslitna precis.
Det verkligt svåra i en sådan operation är att en socialdemokratisk reträtt måste börja uppifrån. Störst "försämringar" för dem som tagit för sig mest. Klarar vi det?