Högskattetopp inget åtråvärt för kommuner
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
En del av lågskattekommunerna har i stället höga avgifter och har alltså valt en väg där mera tyngd läggs på i vilken omfattning man utnyttjar en kommunal tjänst. Andra har valt att skatten i stor utsträckning skall täcka servicekostnaderna.
Gotland ligger i toppskiktet bland högskattekommunerna. Och detta utan att vi ligger i det undre skiktet för avgifter. Jo, i något fall är det så, men sammantaget ligger vi vid ett hastigt gjort överslag faktiskt över medeltalet när det gäller de vanligaste taxorna. Därför håller inte vänsterargumentet att vi har en hög skatt på Gotland där en hög servicenivån solidariskt betalas av alla via skatteuttaget.
De tre senaste åren har Gotlands ställning i högskattetoppen varierat. 2005 fanns vi på plats 57 ( alltså hade 56 kommuner ett högre skatteuttag). 2006 kom skattehöjningen med 50 öre och vi hamnade på plats 24. Inför pågående år beslutade majoriteten att sänka skatten med 15 öre och nu är vi på en delad 30:e plats.
Jag har svårt att förstå att vänsterblocket i Gotlands kommun så ihärdigt nekar att erkänna att skattesatsen har en stark signaleffekt, och att en deltidsboende inte skriver sig på Gotland från en kommun med betydligt lägre skattesats, eftersom det gör flera tusenlappar per år på den egna ekonomin. Särskilt som vi inte heller har de lägsta avgifterna på den kommunala servicen.
Nu är det tydligt att skattesänkningen på 15 öre blir ett politiskt trätoämne framöver, inte minst till budgetberedningen som sätter sig den 14 maj för en första genomgång. Kommer majoriteten att kunna föreslå ytterligare skattesänkningar? Och kommer oppositionen att föreslå att skatten åter skall höjas?
Att döma av Björn Janssons 1-majtal så var skattesänkningen förhastad och därför är det ingen djärv gissning att därifrån kommer förslag om minst de 15 öre som skattesänkningen blev. De 12 miljoner kronor som den ger i bortfall (därmed har jag rättat mitt felaktiga ordval i onsdagsledaren) är exakt den ramhöjning som socialdemokraterna föreslog för hälso- och sjukvårdsnämnden inför senaste budgetbeslutet. Där fanns också andra omfördelningsförslag så därför kan man inte säga att skillnaden i ramökningen till hälso- och sjukvården är helt avhängig av skattebortfallet.
Vad vi däremot med visshet kan säga är att inte ens ytterligare 12 miljoner kronor hade gjort att hälso- och sjukvårdsnämnden kommit till balans i dagsläget. Det underskott som prognoserna visar på just nu ligger närmare 50 miljoner. Alltså är det ändå nästan 40 miljoner som hälso- och sjukvården hade tvingats spara även med det socialdemokratiska förslaget.
Det kan vara värdefullt att ha detta i minnet med tanke på den debatt vi har att vänta om den kommunala ekonomin i och med att budgeten för 2008 nu skall börja detaljbehandlas.