Högskolan på Gotland står inför ett vägval: antingen samgående med annat lärosäte (troligtvis Uppsala Universitet) eller kvarstå som egen högskola.
Högskolan på Gotland har växt snabbt sedan den formellt startade 1998, men är fortfarande en av de minsta högskolorna i landet.
Visst finns det risker med små högskolor, till exempel kan det vara svårt att hitta lärare med tillräcklig kompetens, särskilt när en högskola vill satsa på nya utbildningar. Det kan också vara svårt för lärarna att få resurser till att forska, samtidigt som de undervisar.
Har ökat utbildningsnivån
Men möjligheterna överväger helt klart riskerna. Utbyggnaden av högskolorna har ökat utbildningsnivån på orter som tidigare varit lågutbildade.
Högskolorna kan samarbeta med det regionala näringslivet, intresseorganisationer och kommuner på ett mycket närmare och konkretare sätt än de stora universiteten. Högskolorna kan tänka nytt och är inte inkörda i djupa spår där traditioner är viktigare än resultat.
Högskolan på Gotland har till exempel ett unikt upplägg för sina studenter, Liberal Education, som ger studenter större möjligheter att välja innehållet i sina utbildningar och som ger bättre förutsättningar för att bedriva sina studier helt eller delvis på distans. Distansundervisning är redan idag mycket viktigt för Högskolan på Gotland, men det kan ökas och utvecklas. Där kan närmare kontakt med ett universitet vara mycket gynnsamt, dels kan ett ökat utbyte av studenter och utbildning komma till stånd, men framförallt finns större möjligheter att köpa in utrustning och utveckla metoderna för distansundervisning.
Driv högskolefrågorna
Oavsett vilket alternativ som styrelsen för Högskolan på Gotland kommer att välja, så gäller det att alla runt om högskolan förstår och framhåller vikten av att ha en stor och bra högskola på ön.
Om det blir ett självständigt alternativ måste resurserna och möjligheterna ges för högskolan att klara sig på egna ben, om det blir ett samgående måste avsikterna vara tydliga redan från början och Högskolan på Gotland får inte ätas upp av det större lärosätet. Det gäller också att våra gotländska riksdagsledamöter och regionpolitiker driver utbildnings-, forsknings- och högskolefrågor gentemot sina partigrupper och poängterar högskolans viktiga roll för regionen och för landet i sin helhet.
De gotländska företagen behöver välutbildad arbetskraft, men de behöver också hjälp med forskning, utredningar och kompetensutveckling. Allt det kan de få genom högskolan.
Öns företagare och högskolan
Ur högskolans verksamhet startas också nya företag och nya affärsidéer kläcks. Ett framgångsrikt samarbete mellan öns företagare och högskolan kan också vara en reklampelare för andra företag som kan tänka sig att etablera sig på ön.
Vi behöver en livskraftig högskola på Gotland. Högskolan är avgörande för näringslivet och företagandets framtid på ön. Och därmed för hela öns utveckling.