Regeringen låtsas gärna att det här med utbildning är viktigt för dem. Men så är inte alls fallet.
Ett stort svek mot landets högskolor och universitet är de studieavgifter (runt 100 000-200 000 kronor per år), som den borgerliga regeringen infört för utomeuropeiska studenter som studerar i Sverige.
Sverige är ett land som är beroende av omvärlden och måste ha utbyte med hela världen för att kunna utvecklas. Utan export, import, kunskapsutbyten med andra länder, internationell forskning, migration och internationella nätverk är Sverige ingenting.
Vi lever i en globaliserad värld, där vi inte kan isolera oss eller gå tillbaka till någon slags protektionistisk politik där "vi ska värna vårt eget". Det enda sättet att kunna behålla vår rikedom är att fortsätta vara öppet.
Sverige är inte så attraktivt
De svenska högskolorna och universiteten behöver de utomeuropeiska studenterna och de måste kunna studera här gratis. Sverige är inte så attraktivt att studenter vill betala för att studera här.
De åker någon annanstans där det är gratis eller betalar någonstans där det är mer attraktivt att studera. Norge använde sig till exempel av Sveriges studieavgifter som ett sätt att marknadsföra sin, fria, utbildning till utomeuropéer.
När Jan Björklund konfronteras med siffror på hur många färre det blivit som väljer att studera i Sverige, så tog han inte frågan på allvar utan sa bara att näringslivet får skapa stipendier för utländska studenter. Vilket är en icke-lösning. Antalet studenter som kommer från länder utanför EU och EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) har minskat med mer än 90 procent, sedan regeringen införde studieavgifter för denna grupp. Vilket är ett större tapp än de värsta farhågorna sa.
I DN skrev för en tid sedan företrädare för utbildningsväsendet, men också för näringslivet: Börje Ekholm, ordförande KTH och vd för Investor och Carl Bennet, ordförande för Göteborgs Universitet och Getinge, om hur stora problem som studieavgifterna skapar för näringslivet.
Arbetskraften behövs
Många specifika utbildningar har till stor del fyllts av utomeuropeiska studenter, inte minst på högre nivå, men nu måste en del av utbildningarna ställas in eller göras om.
Utbildningar med en blandad grupp av studenter ger också deltagarna andra och bredare kunskaper. I dagens näringsliv är arbetsspråket ofta engelska och kollegor, kunder och leverantörer är stationerade i olika delar av världen. Svenska företag har historiskt varit bra på att använda sig av hela världen som arbetsfält, därför är det väldigt märkligt att helt plötsligt universiteten och högskolorna ska stängas för det globala flödet.
Samtidigt som högskolor och universitet har krav på sig att snabba upp internationaliseringsprocessen, för att bland annat få fram världsledande forskning.
Konkurrensfördel för Sverige
Ekholm och Bennet påpekar svårigheterna i att locka inhemska studenter till naturvetenskap och teknik och att utländska studenter behövs för att fylla luckorna, inte bara på utbildningen utan också efter utbildningen som anställda på de svenska företagen.
Gratis högre utbildning har varit en konkurrensfördel för Sverige. Den konkurrensfördelen har vi faktiskt inte råd att förlora.