Den gångna helgen var sommartalens kulmen. I Gustavsberg i Stockholm tog statsminister Fredrik Reinfeldt i lördags till orda och meddelade att Moderaterna vill ha satsningar på infrastruktur och forskning i höst. Ingen överraskning där, och ingen kontrovers heller.
Reinfeldt framhöll underhållet av den befintliga infrastrukturen som väldigt viktigt. Med tanke på de ständiga problem som drabbar det svenska järnvägsnätet vore en underhållssatsning synnerligen välmotiverad och inte minst välkommen hos väljarna.
Även beskedet att moderaterna vill sänka bolagsskatten med minst motsvarande vad stoppet för räntesnurrorna inbringar har varit känt sedan tidigare.
Att Moderaterna vill satsa mer än så var dock en nyhet, om än inte en god sådan. Sveriges bolagskatt är inte bland de lägsta längre, men inte heller ligger den bland de högsta. Snarare hankar den sig fram i mitten av spektrumet.
Detta gäller dock inte beskattningen som drabbar den som plockar ut pengar ur företaget. Där ligger Sverige efter och det skadar tillkomsten av nya företag. För att nya företag ska bli till behöver pengar kunna tas ut ur företag till en rimlig beskattning.
En låg bolagsskatt i kombination med en hög utdelningsskatt riskerar istället att låsa in stora summor i de befintliga företagen. Dessutom gynnar det utländskt ägande på platser där det inte finns någon utdelningsskatt Det är knappast önskvärt och det behöver lyftas fram inför budgetförhandlingarna.
Att statsministern säger sig vara villig att skynda på utbyggnaden av tunnelbanans blå linje var talets stora nyhet. Stockholms tunnelbanenät är numer kraftigt underdimensionerat. Det skadar resten av landet då Stockholms funktion som tillväxtmotor inte fungerar längre. Därför är det värt att staten går in med en mindre del av finansieringen om det kan tidigarelägga utbyggnaden.
På söndagen var det Jonas Sjöstedts tur att tala. Från Gammlia i Umeå höll Sjöstedt ett sedvanligt svavelosande tal. Efter att ha valts till partiledare mycket för sin trevliga uppenbarelse har Sjöstedt genomgått något av en personlighetsförändring. Den mysiga framtoningen är numera utbytt mot en hårdför, revolutionär klang. Så även i söndags.
Sjöstedt ansåg att eftersom Reinfeldt inte vill satsa på att bygga mer ny infrastruktur har han inte några idéer. Att Vänstern inte prioriterar mellan olika förslag utan lovar allt åt alla kan dock heller knappast beskrivas som oprövat så om det är nya inslag Sjöstedt vill ha i politiken bör han nog se om sitt eget bo innan han ger sig på regeringen.
Att Vänsterpartiet betraktar det offentliga som allt gotts ursprung är välkänt. Men Sjöstedts förslag att förbjuda företag att ta in bemanningsföretag är långt över gränsen för det osunda.
Företagen måste själva få styra hur de bedriver sin verksamhet, något annat är att döma vårt näringsliv till en tidig grav.
Utan företag, inga jobb. Utan jobb, inga skattepengar. Utan skattepengar, ingen välfärd. Då borde inte ens vänstern kunna lova allt åt alla.