Tysklands utrikesminister var i tisdags på besök hos Putin för att försöka öka chanserna till en överenskommelse om bland annat viseringsregler och handel mellan länderna. Men hur gärna man än vill få till stånd ett avtal är det viktigt att viljan att nå, eller åtminstone uppvisa, samförstånd inte gör att EU drar sig för att kritisera Rysslands agerande när det behövs.
Och inte minst Putinregimens sätt att blanda sig i den estniska statykrisen visar att det snarare är det senare som krävs i dagsläget. Ett annat exempel på hur Ryssland utnyttjar sin makt är det sätt man använder sig av det europeiska beroendet av ryska energileveranser för att utöva politiska påtryckningar. Det understryker hur problematiskt detta beroende av rysk gas och olja är. Samtidigt som det kortsiktigt kan verka klokt att gjuta olja på vågorna under toppmötet för att undvika en ännu värre konflikt mellan Ryssland och EU så leder undfallenheten i längden till att Ryssland i än högre utsträckning kan diktera villkoren.
Den ryska regimen har visat allt hårdare tag de senaste åren och det handlar både om relationerna till länder i närheten och om hur man hanterar den interna oppositionen. De nära förestående parlaments- och presidentvalen gör att läget nu är extra känsligt.
I går greps till exempel den tidigare schackvärldsmästaren Kasparov och ett antal andra oppositionsledare och journalister på Moskvas flygplats när de var på väg till Samara för att demonstrera, vilket de hade fått tillstånd för först efter påtryckningar från EU. Att detta sker mitt under ett toppmöte då landet mer än annars har omvärldens ögon på sig visar om något hur lite man anser sig ha att frukta i form av sanktioner från EU. Tysklands förbundskansler Angela Merkel kritiserade visserligen gripandet, men endast tillsägelser räcker knappast så länge inte EU visar att man är beredd att vidta skarpare åtgärder om inte läget förändras. Inte minst med tanke på att Kreml är fullt medvetet om hur viktig den ryska gasen och oljan är för många europeiska länder.
Ett handelsutbyte är bra. Men det får inte ske till priset av att EU ser mellan fingrarna på Rysslands agerande mot grannländerna eller de övergrepp mot mänskliga rättigheter som sker i landet.