Jonas Paulsson (MP) skriver att vi bör införa skatt på kött och flyg eftersom Världsnaturfondens rapport "Living Planet" visar att Sverige har ett högt ekologiskt fotavtryck. Perspektivet är av flera skäl märkligt. Living Planet-rapporten har tagits fram i samarbete med Global Footprint Network, som visar att Sveriges ekologiska fotavtryck marginellt minskat snarare än ökat sedan början av 1960-talet. Att Sverige har ett relativt stort fotavtryck grundar sig i att vi är ett land med högt levnadsstandard, en stor tillverkningssektor, en relativt stor jordbrukssektor samt en omfattande skogsindustri.
Paulsson menar att vi bör beskatta konsumtion snarare än arbete för att minska Sveriges miljöpåverkan. Visst vore lägre skatter på arbete välkomna, men så enkelt ser inte sambandet ut. Vi konsumerar trots allt det allra mesta av våra inkomster. Om vi beskattar arbete mindre kan detta främja högre sysselsättning och så vidare. Men de extra resurser som skapas konsumeras ju, på ett sätt eller annat.
Visst ska vi främja ett mer miljöanpassat samhälle. Vägen dit går genom nya arbetssätt och ny teknik som höjer energieffektiviteten. Flyget är en del av samhällsekonomin och vår gemensamma infrastruktur. Stora framsteg görs och utsläppen av koldioxid har minskat med hela 70 procent de senaste 40 åren. Enbart en åttondel av koldioxidutsläppen från transporter i Sverige genereras av flyget, som i dag bär upp sina egna kostnader och får mycket begränsade offentliga subventioner.
Vi bör också fundera på den effekt som flygskatter får förutom sämre tillgänglighet. Ta som exempel en familj med lägre inkomster, som sparat hela året för att kunna resa ett par veckor till solen. Säg att flygskatten höjs så att de inte längre har råd med resan. Alternativet blir inte att sluta spendera pengarna, utan att lägga dem på något annat än turism. Turism handlar i stor utsträckning om att konsumera tjänster, exempelvis besöka ett museum i Frankrike eller få en spabehandling i Turkiet. Alternativet kan handla om att konsumera produkter, som kan ha högre miljöpåverkan än tjänster.
Det finns självklart också en social dimension. Turismen skapar nära en tiondel av alla jobb runtom världen. Den sysselsättning, tillväxt och kulturella interaktion som turismen främjar spelar en avgörande roll för inte minst utvecklingsländer. Ofta skapar turismen så kallade inträdesjobb, som ger exempelvis ungdomar möjligheten att få in en första fot på arbetsmarknaden. Så är det också i Sverige.
En rapport från Oxford Economics visar att flygnäringen bidrar till cirka 83 000 jobb, i Sverige ytterligare drygt 100 000 jobb inom turistnäringen. Samtidigt visar forskningen att turister är mycket priskänsliga och väljer bort resmål om priset ökar. Vad vinner miljön på att vi inför högre flygskatter, som leder till att vissa väljer bort en resa till Sverige för att istället resa till exempelvis Finland? Hur är det tänkt att exempelvis Gotland ska klara sig bättre med högre flygskatter, som minskar avgörande turistflöden?