Alla de tre borgerliga partierna på Gotland menar att man kan driva regionen utan att höja skatten nästa år. Det tror jag också. Klart det går. Men det får förstås effekter. Någonstans måste ju pengarna tas. Vi kan välja att sänka kraven på regionen och spara ännu mer eller slå vakt om verksamheten och ta en skattehöjning.
Det är en gammal sanning att Region Gotland har en något för stor kostym för vad vi har resurser till. Och ekonomidirektören brukar, i likhet med sina föregångare, luttrat sucka att egentligen borde vi ha en budgetreserv.
Vi är inte ensamma. Många kommunledningar av varierande politisk färg har sett sig tvugna att höja skatten. Innevarande år har invånarna i 140 kommuner fått höjd kommun- eller landstingsskatt.
Sedan 2006 har 218 av landets kommuner höjt inkomstskatten alltmedan staten sänkt. Det är mer än 75 procent av kommunerna och de ligger utanför storstäderna. Nästa år höjer tretton kommuner, enligt Sveriges kommuner och landsting. Likadant gör sex landsting.
Det är också intressant att se att vissa kommuner sänkt skatten. Störst sänkning under perioden 2006-12 har det blivit för de boende i Österåker, Stockholm, Lidingö, Staffanstorp, Danderyd, Norrtälje, Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Täby. Tendensen är nästan övertydlig. Höginkomstkommuner har kunnat sänka, låginkomst- och landsbygdkommuner, som ofta är samma sak, har känt sig tvugna att höja.
(Uppgifterna om skattens utveckling i kommuner och landsting kommer från Dagens Industri)
I Alliansens Sverige ökar kommunalskatten som är lika för alla medan den statliga skatten där man betalar efter bärkraft sänks.