"Klarar svenska företag inte att leverera kommer industrin vända sig till andra länder."
Det är inte Socialdemokraternas Thomas Östros eller någon annan Socialdemokrat som har uttalat sig, utan Almegas chefsekonom Lena Hagman i fredagens (4 februari) Svenska Dagblad.
En tidning som anses vara seriös och vederhäftig och som nu inleder en artikelserie om konsekvenserna av flaskhalsar på den svenska arbetsmarknaden. Tidningen toppar den aktuella artikeln med rubriken "Personalbristen hotar tillväxten."
Missat 50 000 jobb
Tjänsteföretagens egen arbetsgivarorganisation Almega, konstaterar att jobbökningen i den privata tjänstesektorn skulle ha kunnat vara dubbelt så stor. Almega beräknar att för år 2010 har cirka 50 000 fler jobb kunnat tillsättas, om rätt kompetens hade funnits att rekrytera.
Flaskhalsarna är ett faktum och kommer bara att bli större. Det innebar att tusentals arbetslösa hade kunnat få jobb om de fått möjlighet till kompetensutveckling, istället fick de gå arbetslösa.
Ansvaret faller tungt på det parti som kallar sig Det Nya Arbetspartiet, alltså Moderaterna. Det är en sak att kalla sig för något, en annan sak att leva upp till begreppet. Almega konstaterar att det som krävs är "breda utbildningssatsningar ... det finns ingen snabb lösning men ett första steg är att förstå att det finns ett problem." Det kan inte vara svårt att förstå vem förhoppningarna är riktade till. Regeringen kan inte lastas för att ha orsakat den ekonomiska kris Sverige har gått igenom. Däremot för den prioritering som innebar att man sänkte skatterna i stället för att satsa pengar på att rusta landets arbetslösa så att de kan söka de jobb som nu behöver tillsättas.
Misslyckad jobbpolitik
Om Moderaterna inte förmår att ompröva sin jobbpolitik, kan vi istället hoppas på initiativ från de partier som befinner sig i en nästan konstant Alliansskugga och som här skulle kunna göra en viktig insats både för sina partier, för enskilda människor och för vårt näringsliv?
Långtidsutredningen presenterade häromdagen sina senaste rapporter. Ett oerhört omfattande material och mycket intressant. Här ifrågasätts på nytt effekterna av regeringens skatte- och jobbpolitik. Regeringen har ju haft mycket svårt att beskriva vilken faktisk nytta jobbskatteavdraget har inneburit.
Långtidsutredningen skriver vidare att planerna på en generell sänkning av arbetsgivaravgifter inte är en bra åtgärd för att stimulera en ökad sysselsättning. Det innebär att man avvisar den generella sänkningen av arbetsgivaravgifter för ungdomar.
Bättre med höjda barnbidrag
Man beskriver att de 80 miljarder kronor som hitintills delats ut i jobbskatteavdrag skulle till en fjärdedel av kostnaden, kunnat få bättre effekt om regeringen istället satsat på en kraftig ökning av barnbidraget.
Det är barnfamiljerna som behöver konsumera till mat, kläder och allt annat som vi vet våra barn behöver. Då hade även alla de fattiga barn i vårt land som Rädda Barnen larmade om, kunnat få en reell förbättring under sin uppväxt.