Vet du hur mycket du betalar i skatt? Många löntagare som läser sina lönebesked brukar upptäcka att de bidragit med ungefär en tredjedel av sina surt förvärvade slantar till det allmänna. Jaha, inte mer än så? Varför då låta kommunalskatten och andra pålagor förstöra en lönehelg?
Det kan man ju fråga sig om man inte känner till hur mycket vi faktiskt betalar i skatt. Swedbanks Institutet för privatekonomi har nyligen släppt en rapport som går till botten med svenskens skatter.
Föga förvånande är skatten löntagarens största utgift. Även om Alliansen lyckats sänka den så kallade skattekvoten från 59,9 procent år 2006 till 54,3 procent år 2012 enligt Skattebetalarnas förenings beräkningar.
Trots att vi alltid har fått höra att vi lever i välfärds- och högskatte regionen Norden, där vi tävlar med Danmark om världens högsta skatter kommer det nog som en chock för många att en ensamstående löntagare med 25 000 kronor i månadslön betalar 17 200 kronor i skatt varje månad.
Det motsvarar nästan 70 procent av bruttolönen och är mer än dubbelt så mycket som kommunalskatten så som den redovisas i de flesta lönebesked. En del arbetsgivare är pedagogiska nog att uppvisa hela lönekostnaden med arbetsgivaravgifter och allt. På så sätt får löntagaren en god bild av hur mycket skatt dennes arbete genererar.
Men det tar inte slut där. När skatten väl är betald och nettolönen bränner i fickan betalar man som konsument en mängd skatter.
Främst är momsen som belastar de flesta varor med 25 procent.
Och som om det inte räckte med momsen beskattas vissa varor med punktskatter. Tanken med dessa skatter är att de ska vara handlingsdirigerande, det vill säga att folk ska spara på el och bensin genom att energiskatter och koldioxidavgifter läggs på dessa varor. För att vara på den säkra sidan väljer sedan staten att toppa punktskatterna med moms - skatt på skatten.
Trots det massiva skatteuttaget verkar samhället ha svårt att få pengarna att räcka. I alla fall om man ska tro ledande oppositionspolitiker som, anförda av Vänsterpartiet, vill beskatta svensken hårdare.
En budget kan balanseras på två sätt. Antingen genom att öka inkomsterna med höjda skatter eller genom att rensa bland utgifterna. I skattefrågan måste borgerligheten våga vara ideologisk och inte bara inställsamt pragmatisk. Samhället har inte bättre rätt till medborgarnas pengar än medborgarna själva.
Hur högt kan skatteuttaget vara utan att samhället passerar någons sorts anständighetens gräns? I år fick en löntagare med en årslön på 200 000 kronor arbeta till 19 juli eller i 199 dagar för att få ihop till årets alla skatter. Först därefter arbetar man åt sig själv.
Det rimliga borde väl vara att man fick behålla minst hälften av vad man tjänar. Det är inte alls omöjligt, men det kräver politisk handling.