Maud Olofsson bör överväga att avgå redan 2011. Skops senaste mätning visar att Centerpartiet har ett opinionsmässigt stöd på 3,8 procent. Rörelsen står tyst i väntan på sin eftervalsanalys. Under tystnadens gång så bör Maud Olofsson fundera över om det inte är dags att tänka på refrängen.
Frågan handlar inte om Maud Olofsson bör avgå utan när det sker. Blir det under stämman 2011 eller bonusstämman 2012?
Nu är det tid för Maud Olofsson att fundera över sin framtid som partiledare. Vill hon sitta kvar till 2012 så bör hon också fundera över om hon kommer bidra till en bättre utveckling för partiet. Att hon gör ett bra jobb som minister vet medlemmarna - men gör hon verkligen ett bra jobb som partiledare?
Det är en självklarhet för den som arbetar att man förväntas göra ett gott jobb. Principen att man ska leverera är lika viktigt i toppen som på golvet. Faktum är att den principen är viktigare desto högre upp man kommer - eftersom man då också bär på ett förtroende och tyngre ansvarsuppgifter.
Om man inte gör ett bra jobb - ja, då bör man fundera över vad man kan göra bättre. Utvärdera sig själv. Det här bör Centerpartiets partiledare ta sin stund till. Maud Olofssons varumärke bör utvärderas - är hon ett hinder för partiets tillväxt?
1985 meddelade Thorbjörn Fälldin att han tänkte avgå genom att uttala de bevingade orden "jag har fått sparken".
Maud Olofsson riskerar att bli det som Fälldin upplevde att han var. Knäckt politiskt men inte som människa. Ett politiskt ledarskap är ingen drömsaga. Gärningarna under ledarskapet har innehållit segrar och förluster. Så har det varit för samtliga politiska ledare och kommer så bli.
Som ledare så har hon gått från att vara en vass oppositionspolitiker till att bli en modig minister. För Centerpartiets skull så fruktar jag att hon nu är en trött partiledare.
Det är sannolikt att hon kommer vilja sitta kvar till 2012 för att på så sätt stärka sin eventuella kronprinsessas kandidatur till partiledarposten - IT och regionministern Anna Karin Hatt.
Frågan är bara vad Anna Karin Hatt skulle vilja med sin kandidatur. Med sin tidigare karriär bakom scenen som tjänsteman så finns det inte mycket till tidigare idéförklaringar att luta sig mot. För att hitta dessa så måste man gå tillbaka till mitten av 90-talet då hon satt i ledningen för CUF och var ledarskribent. Är det något Centerpartiets nästa partiledare behöver så är det idéer att luta sig mot.