Går det att ge gotlänningarna den sjukvård, som är möjlig att ge idag, till den summa pengar som fullmäktige hittills beslutat om?
När hälso- sjukvårdsnämnden ska besvara denna fråga om ekonomi och vårdkvalitet, så blir deras svar: vi klarar inte den gotländska sjukvården med dagens budget.
Vi måste ha mer pengar. Annars får gotlänningar avsevärt sämre sjukvård än övriga medborgare i Sverige.
I en skrivelse till nämnden, som diskuterades igår, pekar förvaltningschefen på att den medicinsktekniska och läkemedelsmässiga utvecklingen gör att väldigt många fler sjukdomstillstånd numer går att lindra och bota. Även för dem i hög ålder.
Läkemedelsutvecklingen har gjort det möjligheter att lindra och bota sällsynta sjukdomar, men detta gör också att läkemedlen blir vansinnigt dyra. Ett fördyrande problem är också den ökande antibiotikaresistensen.
Sjukvårdsförvaltningen gör en lång rad kostnadsminskningar och rationaliseringar nu och de kommande åren, men de konstaterar att detta inte räcker för att minska kostnaderna med 100 miljoner kronor.
Det ekonomiska målet kan bara bli, att ligga på samma kostnadsutveckling som andra landsting i Sverige. När SKL:s analysgrupp kollade den gotländska sjukvården, låg den bara tre procent högre än kostnadsnivån i sjukvården i landet i helhet.
Men jämfört med den budget som fullmäktige anslår till sjukvården på Gotland, så har pengarna aldrig räckt till för att bekosta den sjukvård som ges till gotlänningarna.
Det som nu kan komplicera det hela är regionfrågan och utredningen om den högspecialiserade sjukvården. Ska det bli några specialistsjukhus i landet där allt inom en åkomma behandlas för alla medborgare i landet. Ska Gotland bli en del av Region Stockholm och hur påverkar det den gotländska sjukvården. Osäkerhetsfaktorer inför framtiden.
Budgeten för den gotländska sjukvården har varit för snål jämfört med det vi får. Frågan är då om gotlänningarna accepterar att vi frångår målet att ha likvärdig sjukvård med övriga landet och förvägrar gotlänningarna olika typer av sjukvård för att få kostnaderna i nivå med den budget som fullmäktige anslår.
Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre 85 plus och den medicinsktekniska utvecklingen ökar kostnaderna. Ska vi istället försämra sjukvården för att minska kostnaderna?
Ett besparingsförslag som förvaltningschefen lägger, är minskad satsning på hälsofrämjande åtgärder. Allt för att få folk att äta klokare, motionera mer, dricka mindre alkohol och sluta röka och snusa. Dessa förbyggande åtgärder ger bättre folkhälsa och sparar sjukvårdskostnader och mänskligt lidande. Är det då klokt att spara in dessa miljoner? Knappast.
Vi kan inte ge gotlänningarna avsevärt sämre sjukvård än övriga medborgarna i landet genom att drastiskt skära ner på kostnaderna i sjukvården. Då måste andra delar av välfärden minska sina kostnader.
Hur mycket kan skolan, den sociala omsorgen, kultur och fritid, all teknisk service och fastighetshanteringen minska sina kostnader för att gotlänningarna ska få behålla en likvärdig sjukvård?