Hur okänslig får man vara?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
En skattesänkning stod högt på listan och det blev ju en blygsam på 12 miljoner kronor istället för att satsa dessa inom sjukvården.
Motivet var förmodligen att en skattesänkning skulle leda till ökad befolkning och detta i sin tur skulle finansiera sjukvården. Nu ökar inte befolkningen dessvärre och den kommunala ekonomin börjar åter svikta.
Borgerliga sparbeting
Sparbetingen börjar göra sitt återtåg i den kommunala vardagen. Det är inte bara sjukvården som måste spara utan sparpaketen ser ut att komma tillbaka i samtliga förvaltningar.
Jag minns Eva Nypelius (c) resonemang i kommunfullmäktige när vi höjde skatten under förra mandatperioden. En skattehöjning skulle leda till fel signaler, att verksamheterna inte tog situationen på allvar och bara spenderade ännu mer pengar.
Nu har Eva Nypelius genomdrivit en skattesänkning och resultatet borde då vara det omvända att verksamheterna tog signalerna på allvar och hushållade ännu mer. Jag ser inte att detta sker och vem är förvånad.
Däremot tror jag att personalen inom sjukvården är förvånade över vad som sker nu när alliansen tagit över det politiska ansvaret. Alliansen ser inte behoven inom sjukvården och förstår inte hur komplex verksamheten är.
Det är mycket svårt att göra snabba och enkla förändringar som radikalt minskar kostnaderna. Det inser man om man sätter sig in i hur sjukvården fungerar och vad det är som driver upp kostnaderna. Det krävs kunskap, långsiktighet och politisk fingerfärdighet.
Gräddfiler för företagarna?
Alliansen är nu mitt uppe i sin charmoffensiv mot företagarna. Man gör nu allt för att klättra 100 steg på Svenskt näringslivs företagarenkät.
Visst kommer kommunen att klättra eftersom kommunalskatten är en faktor som påverkar företagsklimatet enligt Svenskt näringsliv. Nu är det så stort fokus på företagarna att man börjar undra om det skall införas gräddfiler för företagarna?
Byggandet är viktigt. Skall vi locka folk till ön så är inte en skattesänkning det väsentligaste. Det finns andra skäl som är viktigare för den enskilde. Tillgången på bostäder spelar en helt avgörande betydelse om det skall vara möjligt att bosätta sig på ön.
Vi har inte tillräckligt med byggklar mark som motsvarar de behov vi har för de närmaste åren. Vi behöver hålla tempot uppe och då måste planerings- och beslutsprocesserna snabbas upp så att inga onödiga förseningar sker. Det är där insatserna måste sättas in.
Okänsligt om Talludden
Det planerade byggandet på Talludden vid kyrkogården rör upp känslor och jag förstår detta. När marken en gång togs fram var det akut brist på byggbar mark och ett antal attraktiva markområden lyftes fram i Visby för att få fart på bostadsbyggandet.
Etapp tre på Talludden föll bort i slutändan därför att vi ansåg att det inte var lämpligt att förlägga bostäder så i anslutning till norra kyrkogården.
Trots att det var mycket stor brist på byggbar mark i Visby valde vi att freda området med hänsyn till kyrkogården och det finns av den anledningen inte längre med i den tilltänkta översiktsplanen.
Nu är läget ett helt annat. Vi har förvärvat P18-området och tillgången till mark i Visby är mycket god. Dessutom finns det 17 omvandlingsområden i Visby som rymmer möjlighet till bostadsbyggande. Så brist på mark har vi inte. Med denna kunskap är det mycket förvånande att just bristen på mark motiverar alliansen till att bygga på Talludden, vid norra kyrkogården.
Hur okänslig får man vara?