Hur ska alla få jobb?
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Småföretagarbarometern visar att öns företagare är mer optimistiska än på många andra orter i landet. De tror på ökande tillväxt i sina företag på Gotland. Och de drygt 650 utlokaliserade statliga jobben kommer att ge många gotlänningar nya jobb och andra kan ta de jobb de lämnar. Detta framkommer i den prognos som arbetsmarknadsenheten på länsstyrelsen lämnade förra veckan.
Det som gör det svårt för många arbetslösa är att alla arbetsgivare numera inte bara kräver yrkeskompetens. Det krävs också förmåga att jobba i lagarbete och självständigt, man ska ha miljökompetens och körkort och helst kunna flera språk. Detta gör att de unga och de över 55 år som har låg utbildning och allmän oförmåga får det ännu svårare än förr att få några jobb.
De unga kan ges vidareutbildning, praktik och lärlingsutbildning. Det samma gäller för de över 55 år. Men frågan är om inte det ur samhällsekonomisk och mänsklig synpunkt vore bäst att skapa jobb som de lågutbildade och oerfarna skulle kan börja på och klara. Den borgerliga alliansen vill skapa denna arbetsmarknad genom att radikalt sänka a-kassa och sjukpenning, så en låglönemarknad uppstår. Enkla servicejobb som betalas med runt 5 000 kronor i månaden. Ökad otrygghet ska tvinga de arbetslösa att bjuda ut sin arbetskraft för en spottstyver.
Detta säger socialdemokraterna nej till. Men vad sätter de istället? Jo, arbetsmarknadspolitik. Men frågan är om inte den måste vässas ordentligt. Gotlandslärling verkar vara en väg att gå. Ett intensivt samarbete mellan de arbetssökande lärlingarna och arbetsgivarna. De gotländska småföretagarna måste känna att de får rätt person som lärling, som de sedan kan anställa. Personkemin måste funka mellan lärling och företagare. Det finna säkert mer i den stilen att göra. Ett systematiskt individuellt inriktat utbildnings- och matchningsarbete med flexibelt regelsystem, som leder till jobb och inte förhindrar jobb.
Samhall var tidigare en plats för arbetshandikappade. De fick ett riktigt jobb, skaplig lön och arbetskamrater. Sedan blev Samhall vilket vinstjagande företag som helst på marknaden och jobben flyttades till låglöneländerna. Måste inte Samhall återuppstå i ny skepnad för dem som inte kan kompetenshöjas till de krav som den ordinarie arbetsmarknaden kräver. Måste inte fler lönebidragsjobb inrättas och andra åtgärder som leder till jobb till anständig lön.
Valet står mellan de borgerligas otrygga låglönejobb med dåligt skyddsnät vid arbetslöshet och sjukdom. Eller allt större grupper arbetslösa, som lever på a-kassa eller sjukpenning, passivt och i socialt utanförskap. Eller finns en aktiv flexibel, nydanande arbetsmarknadspolitik, som leder till att alla får jobb oavsett kompetens och förmåga.