Region Gotlands bokslut för 2015 visar pÄ ett minus med 63 miljoner kronor mot budget. Huvuddelen av detta minus stÄr hÀlso- och sjukvÄrden och socialnÀmnden för. Alla andra nÀmnder gÄr jÀmnt upp eller med plus.
Drar man av reavinster och lite annat sÄ blir det 71 miljoner kronor, som mÄste sparas in under tre Är för att klara kommunallagens balanskrav. Det blir alltsÄ ett besparingsbeting pÄ 23,6 miljoner kronor per Är under tre Är. Innan alla andra kostnadsminskningar mÄste göras för att fÄ en budget i balans.
Problemet Àr att nettokostnaderna har öka med i snitt 3,3 procent de senaste Ären medan inkomsterna bara ökat med 2,7 procent.
De bÄde underskottsnÀmnderna har gjort av med 168 miljoner kronor mer Àn den budget som fullmÀktige anslagit till de bÄda nÀmnderna. Nu beror dessa överskridanden av budget inte pÄ slösaktiga eller inkompetenta politiker eller tjÀnstemÀn.
Ăven om nu de borgerliga vill byta ut hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsnĂ€mndens ordförande Stefan De Maecker (MP), sĂ„ löser det inte problemet.
Inom sjukvÄrden finns tre huvudförklaringar. Kostnaden för lÀkemedel och utomlÀnsvÄrd har ökat mer Àn budget. Mediciner för olika Äkommor finns och anvÀnds för att lindra och rÀdda liv. Vi kan inte och ska inte neka gotlÀnningarna bÀsta möjliga sjukvÄrd.
Dessutom gör bristen pÄ lÀkare och sjuksköterskor att de kan sÀlja sin arbetskraft som hyrpersonal till tredubbla lönen. Denna bristsituation fördyrar den gotlÀndska sjukvÄrden.
JÀmför vi kostnaden för den gotlÀndska sjukvÄrden och jÀmförbara landsting i Sverige, sÄ ligger kostnaden bara obetydligt över fastlandssjukvÄrden, cirka tre procent dyrare. Men sannolikt gÄr det och mÄste gÄ att omorganisera öns sjukvÄrd genom att gÄ ifrÄn onödigt stuprörsagerande till mer samarbete över grÀnser.
SocialnÀmnden har flera goda idéer hur de kan göra sina verksamheter mindre kostsam, men det krÀver investeringar i egna hem för barn som mÄste tas om hand och liknande förebyggande ÄtgÀrder.
Eftersom det Ă€r svĂ„rt att plocka bort 100 miljoner kronor frĂ„n öns sjukvĂ„rd mĂ„ste dessa pengar tas frĂ„n andra delar av öns vĂ€lfĂ€rdsproduktion. Ăns skolvĂ€sende Ă€r i jĂ€mförelse med riket cirka 200 miljoner kronor dyrare, enligt SKL:s analysgrupp. Vi har vĂ€ldigt mĂ„nga mindre skolor runt om pĂ„ ön.
Nu vet vi att det Àr svÄrt att lÀgga ner skolor runt om pÄ ön och det Àr svÄrt att göra nÄgra besparingar pÄ dessa skolnedlÀggningar.
Barnen ska fÄ plats i nya skolor och det kan bli mer och dyrare skolskjutsar. Samtidigt behövs det av ekonomiska, men ocksÄ delvis av kvalitetsskÀl en stor omorganisation av skolan pÄ Gotland.
Redan idag har vi gymnasieskola bara i Visby. För att minska kostnaderna pÄ skolans omrÄde, sÄ den blir lika dyr som pÄ fastlandet, skulle det kanske krÀvas att vi har bara en högstadieskola pÄ Gotland. IstÀllet för de sju vi har spridda runt om pÄ ön idag.
Nu tror jag ingen politiker kommer att föreslÄ bara en stor högstadieskola pÄ Gotland för att minska skolans kostnader och klara öns sjukvÄrd. Men det visar pÄ kalibern pÄ den förÀndring som mÄste till för att fÄ ekonomin i balans.
En stor höjning av kommunalskatten Àr inget alternativ. Ska skatter höjas bör det vara statens skatter, som Àr högre ju mer du tjÀnar.