KRÖNIKA
Så var det dags igen, svenska stridsflygplanet Jas 39 Gripen hamnade vid jultid åter i hetluften genom Brasiliens beslut om köp av planet. Diskussionerna om vapenexport blossade upp, men tyvärr blev det bara ett tomtebloss: Blixtrande under kort tid, sedan mörkt.
Det är svårt att inte reflektera över den dubbelmoral som frodas när det gäller vapenexporten. Varje år säljs krigsmaterial för miljardbelopp. Hur många av dessa vapen som finns i olika krigshärdar runtom i världen är det nog ingen som riktigt vet, vapenhandeln är en skum bransch. De svenska reglerna säger visserligen att vapen aldrig ska exporteras till krigförande länder, men grundkonceptet för vapen är ju att kriga och döda!
Hyckleriet och dubbelmoralen bland många ledande politiker är som sagt stor i frågan, men det gäller att bestämma viken fot man ska stå på. Man kan inte ena stunden välsigna vapenindustrin för att den skapar svenska arbetstillfällen för att nästa stund kritisera och förfasa sig över olika krigshandlingar. Utan vapen, inga krig. Så enkelt är det. Något som alla riksdagsledamöter och politiska partier borde fundera över!
Under de senaste tio åren har jag publicerat ett antal texter om miljönyttan med att öka byggandet av trähus. Därför gläds jag nu över alla de stora byggprojekt med flervåningshus av trä som pågår eller planeras runtom i landet.
I dag är det populärt att prata om klimatsmarta val av olika slag och ett sådant är definitivt valet av byggmaterial till våra hus. Ur miljösynpunkt är trä oslagbart och det är vårt enda förnyelsebara byggnadsmaterial.
På Gotland byggs nästan alla större byggnader i traditionell betong, Nu är inte betong något dåligt byggmaterial. Beställare, arkitekter, konstruktörer och byggare måste dock lämna sitt traditionella tänkande. Kombinationen av gotländskt kärnvirke och betong kan skapa spännande och vackra byggnader. Tänk nytt!
När vi pratar om tuffa och riskfyllda motorcykelarrangemang tänker vi ofta på Paris-Dakar, Gotland Grand National med mera. Men frågan är om det är någon som slår legenden William Arne, som under många år turnerade runt med sin motorcykelshow.
Under min uppväxt var Barnens Dag i Nyköping årets höjdpunkt och där fanns alltid William Arne. I ett mindre cirkustält hade han sin stora trätunna och runt denna fanns läktare. När publiken var på plats startade föreställningen, vilken bestod i att William Arne och hans dotter körde runt på motorcyklar längs de lodrätta träväggarna. Varv efter varv och efter ett tag var vi i publiken helt vimmelkantiga av avgaslukten inne i tältet. Men vad gjorde det, stämningen var på topp.
Det kallar jag prestation. Undrar om det finns någon i dag som kan åka 100 varv på lodräta väggar i en trätunna och dessutom år efter år överleva avgasångorna? William Arne Nilsson startade sin motorcirkus som 20-åring och stängde inte av motorcykeln förrän han fyllde 65. Startade sedan hojen igen för några år sedan 92 år gammal, men nu gick färden lodrätt upp till evigheten. Säkert inga problem för legenden William Arne.