Hyresrättens värsta fiende avslöjad

Politik2008-04-22 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att hyra en film kostar väl runt 30 kronor. Men vad hade hänt om riksdagen reglerade ner priset till 15? Tja, efter ett tag skulle butiksägarna börja anpassa utbudet till de nya reglerna. Och den där lilla hyllan med köpfilmer i videobutiken skulle snart växa till att utgöra mer än halva sortimentet, tills man tillslut blev tvungen att pytsa in fullpris för allt utom möjligen Göta kanal 2 och filmerna om Björnligan. Att hyra den senaste Hollywoodrullen skulle bli tvärt omöjligt för de flesta människor.
När man väl fick tag i en film skulle man sitta på den längre. Och om tillfälle uppstod skulle man säkert hyra flera filmer åt gången. För att driva resonemanget till sin absoluta spets: Somliga skulle kanske till och med låna ut sina hyrfilmer till grannen för en tjuga under bordet.

Vilket fånigt exempel! Och det finns givetvis ingen överhängande risk att riksdag och regering på detta sätt skulle sabotera ett folkkärt fredagsnöje. Men en snabb blick på bostadsmarknaden avslöjar att man med liknande metoder saboterat en mycket viktigare aspekt av tillvaron för många svenskar: I stora delar av landet, i synnerhet i storstäderna, har det nämligen blivit nästan omöjligt att hyra en lägenhet. Inte enbart för att det byggs för lite, utan för att allt fler (påhejade av bankerna som gärna hjälper till med generösa lånevillkor) ombildar sina hyresrätter till bostadsrätter. Med andra ord så växer sig hyllan med köpbostäder bara större och större, och hyllan med hyrbostäder gapar allt tommare.
De som väl kommer över ett hyreskontrakt sitter på det så länge det går, även om man kanske inte behöver lägenheten för tillfället. Och om tillfälle uppstår hyr man ut lägenheten i andra hand, för några tusen under bordet.
Hyresregleringarna, som skulle skapa överkomliga priser på bostadsmarknaden och motverka segregation, har fått motsatt effekt: Redan privilegierade personer i innerstäderna gynnas med låga hyror. Ungdomar, utan hyreskontrakt, med tunn plånbok och dålig kreditvärdighet missgynnas. De har inte råd att köpa bostadsrätt utan får hyra svart i andra hand.

Så här kan det naturligtvis inte fortsätta. Den debatt som just nu rasar kring hyresrätterna tar sin utgångspunkt i misstanken att systemet eventuellt strider mot EG-rätten. Men sanningen är den att hyresregleringarna korrumperar bostadsmarknaden, och det måste också vara utgångspunkten för debatten.
Det är svårt att se en annan utväg än att hyrorna marknadsanpassas. Regeringens utredare har föreslagit en stegvis utvecklingen åt det hållet, som förhoppningsvis skulle råda bot på de värsta missförhållandena utan att därmed driva mindre bemedlade hyresgäster från hus och hem. Förslaget är kontroversiellt, det är svårt att avgöra vart marknadshyran för en genomsnittlig lägenhet i slutändan skulle landa. Men som exemplet med videobutiken illustrerar: Hyresregleringarna som de är utformade idag är hyresrättens och en fungerande bostadsmarknads värsta fiende.