KRÖNIKA
I ett av de många tidningsklipp som sprids via e-post och sociala medier har en svensk tidning frågat fyra personer följande: Bryr du dig om ifall de varor du köper tillverkas av barn? En 37-årig kvinna från Malmö svarar att hon bryr sig, med motiveringen att "barn har ingen känsla för kvalitet". Det är ett tokigt svar, verkar många tycka. En annan av de tillfrågade svarade mer i enlighet med den rådande sociala normen: Att barnarbete är förfärligt. Om henne får vi veta att hon är 27 år och bosatt i Italien.
Som journalistisk metod är detta tillvägagångssätt vanligt, framför allt i dagspress och i tv. En i bästa fall intressant fråga ställs till enstaka personer som råkar gå förbi lokalredaktionen eller närmsta köpcentrum. Svaret förmedlas okommenterat och oanalyserat, gärna tillsammans den tillfrågades ålder och bostadsort.
Vad är mervärdet av dessa minienkäter för läsaren eller tittaren?
Hade tidningen frågat fyra historiker om barnarbete skulle vi sannolikt fått veta att barnarbete historiskt varit det normala, att det förekom i Sverige en bit in på 1900-talet och att det minskar som en konsekvens av ökat välstånd. Hade man frågat ekonomer skulle dessa sannolikt påpekat att det är tveksamt om en bojkott av varor tillverkade av barn bidrar till att minska antalet barnarbetare i världen. Men poängen med dessa mini-enkäter är uppenbarligen inte att låta experter fördjupa analysen.
Självfallet behöver inte all journalistik gå ut på fördjupning och expertanalys. Det är också viktigt att ge den vanlige mannen eller kvinnan på gatan en röst. Det är dock en villfarelse att tro att man ger allmänheten en röst genom att med en mening återge vad en handfull oförberedda intervjuobjekt säger när de avkrävs en åsikt om barnarbete eller halal-slaktat kött.
Allmänhetens åsikter varierar nämligen kraftigt från person till person, och den som bara frågar en handfull ska ha en väldig tur för att lyckas fånga något representativt för folkviljan. Däremot är sannolikheten hög att åtminstone någon av de tillfrågade uttrycker en uppfattning som kraftigt avviker från normen.
En sådan kraftigt avvikande åsikt kan naturligtvis användas som en lustig slutknorr på reportaget. Kanske leder den också till att artikeln delas flitigt på Facebook. Risken är dock stor att läsare och tittare medvetet eller omedvetet bildar sig en uppfattning om vad folk i allmänhet tycker på basis av dessa lösryckta och utvalda åsiktsfragment. Generaliserande utifrån enskildheter är ett vanligt statistiskt misstag.
Även om syftet med mini-enkäter kanske är vällovligt, kan alltså följden i värsta fall bli en snedvriden bild av vilka åsikter som är dominerande. Det är ingen betjänt av.