I Supermaktens högkvarter
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Indianerna utrotades eller fördrevs till reservat där de numera ofta lever på kasinoverksamhet. När svenska ambassaden invigdes, kom inga Potomac-indianer. Men väl en grupp "svenska" indianer från Delaware.
Kontrollera hela världen
På bankarna av Potomac har nu Supermakten sitt civila och militära högkvarter. Varifrån den med växlande framgång försöker kontrollera hela världen, ömsom med sina idéer, ömsom med vapen. Just nu mest med sina vapen, och det är från Washington DC (District of Columbia) allt styrs.
District of Columbia består av en kvadrat som 1790 klipptes ut ur delstaterna Virginia och Maryland och ställdes med spetsarna längs floden.
Då var USA ännu ingen supermakt, och för att hävda sig mot Europa, brassade man på med ståtliga avenyer, jättelika ministerier och häftiga monument. Ritade av franska ingenjörer, men alltid ett nummer större än sina europeiska motsvarigheter.
Med all grönska och sina vackra hus är det en stad som man gärna flanerar i. Jag bortser från slummen där huvuddelen av den bofasta befolkningen på 600 000 bor. Tjänstemännen och lobbyisterna pendlar oftast till förstäderna i Virginia och Maryland.
Tråkigt nog har man gjort en stor öppen plats av Pennsylvania Avenue framför Vita huset. Den småstadsnära kontakten med Vita huset är borta, liksom demonstranterna under träden Vilket antagligen var meningen.
Det blodiga inbördeskriget
I början var det motigt för den nya amerikanska huvudstaden. 1814 brände britterna ner rubbet i den första terroristattacken mot USA. Efter indiankrigen och krigen mot britter och fransmän, tog sig USA an Spanien i ett par krig för att få kontroll över Texas och västkusten.
Det man inte erövrade köpte man. Sedan kom det blodiga inbördeskriget, som mer handlade om ekonomi än om att befria slavar. Slavar hölls i de rika hemmen i New York också.
Inhoppet i första världskriget blev inte långvarigt. Men när Japan 1941 anföll Hawaii, gick USA med i andra världskriget för att inte mista kontrollen över Stilla havet. Den vägen drogs USA sent omsider in i kriget i Europa. Sedan kom Korea och Vietnam innan det var dags för Irak I och II.
Resultatet av allt det här kan studeras på krigskyrkogården Arlington, där 300 000 stupade amerikaner vilar, ibland med sina änkor. Nästa station på tunnelbanan är Pentagon, det amerikanska krigsdepartementet, där dödandet planeras.
Det är numera förbjudet att fotografera begravningar, men än så länge har Bush inte anbefallt ljuddämpade saluter. Så det smäller friskt i backarna på Arlington. Efteråt drar en kortege av sex meter långa limousiner ut ur begravningsområdet.
Diskretion är en hederssak för de amerikanska underklassfamiljer som vill begrava sina värvade söner och döttrar här. Rika barn behöver inte döda och dödas i fjärran länder för att få högre utbildning.
Avlidna krigsinvalider
Det gripande Vietnam-monumentet med 58 000 namn som fortfarande fylls på med avlidna krigsinvalider underhålls med privata pengar. Vietnam är inget som det officiella USA stoltserar med. Bredvid ligger monumentet över de stupade i Koreakriget.
En äng fylld med spöklika vita statyer av en framryckande amerikansk pluton, stelnade i sina ställningar. På en marmorvägg ansikten av oidentifierade soldater.
Jag skulle inte vilja vara på den ödsliga platsen en månljus natt.