Murens fall 1989 och Sovjetväldets upplösning 1991 innebar, menade många tänkare, att vi nått ”historiens slut” den kapitalistiska marknadsekonomin hade segrat.
Kommunismens fall innebar slutet för utopiernas tidsålder och de socialistiska fräsningslärorna.
Sociologen Anthony Giddens (Beyond Left and Right 1994) frågade sig vad som nu skulle hända. Fanns det en väg bortom vänster och höger?
Kanske fanns öppningar för ett nytt sätt att se på världen utan ideologiska låsningar?
Traditionella värderingar
Den frågan har nu debatterats under en tjugoårsperiod. Politiker har ofta valt att hänga fast vid de traditionella värderingarna.
Man har fortsatt att tala i termer av höger och vänster, fortsatt att strida om påvens skägg istället för att samarbeta.
I det globaliserade tidevarv som kommit att följa har frågan om demokratins otillräcklighet allt oftare kommit att ställas.
Kriserna har avlöst varandra. Kanske det våras för den frihetliga socialismen?
Moderater på bättre tankar?
Men kanske är det också så att den socialism, som görs liktydig med demokrati och välfärd för alla, nu delas av partier som historiskt sätt inte tagit till sig socialistiska värderingar, men nu i sin strävan efter förnyelse kommit på bättre tankar?
Det gäller de nya moderaterna, vars nya ledande politiker, finansmarknadsminister Peter Norman och gruppledaren i riksdagen Anna Kinberg-Batra ger uttryck för uppfattningar, som visar, att moderaternas vilja till förnyelse kanske till och med går så långt, att en stor koalition mellan moderater och socialdemokrater inte är helt utesluten.
Norman-Batra uttalar gemensamt i en artikel på DN- debatt 15/12 att moderaterna vad gäller privatiseringar nått vägs ände.
De anser, att det gemensamma (statliga, kommunala, kooperativa) ägandet är viktigt för att säkerställa en väl fungerande marknad till gagn för hela samhället och alla medborgare.
Medborgarnytta
Det är ”nyttan för medborgarna” (inte för enskilda kapitalister) som bör styra det politisk beslutsfattandet.
I det sammanhanget spelar såväl det gemensamma som det privata ägandet en viktig roll. Tydligare kan det inte sägas.
Kanske är det dags för Reinfeld och Borg att lämna över till det starka framtidsparet Norman- Batra. Det blir ett svårt par att besegra.
Kanske är det bättre att söka samverkan. Det oklara parlamentariska läget skulle kunna bli solklart?