Ibland står tiden stilla - och tiden just nu får gärna stanna länge
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jo, jag promenerar gärna hem när tillfälle ges, även om Wera Svensson får mig till att vara en bilismens tillskyndare. Och när hon i torsdagens Folkbladsartikel fick det till att jag stoppat parkeringsautomater i Visby innerstad genom att jag "lyckades skrämma upp Jan Lundgren så att förslaget föll" var det inte utan att jag log inombords. Dock utan att instämma i beskrivningen, för som en så lättskrämd ledare uppfattade i alla fall inte jag Jan Lundgren. Å andra sidan har Wera Svensson politiskt jobbat närmare honom än vad jag gjort.
Summa summarum: Bilen behövs i dagens Sverige, och för att man säger så behöver man inte beskyllas för att vara helt känslokall för klimatproblematiken eller annat negativt som kan förknippas med bilismen.
Hinner se omgivningen
Vid en promenad hinner man också med att notera mycket mer i omgivningen än man gör vid en bilfärd, i en kollektivtrafiksbuss eller rent av på cykeln.
Vad är det då jag ser på en promenad och som jag inte annars upptäcker? Exempelvis att tiden stått stilla för en del skyltning. I Södercentrum finns en uttagsautomat. Skylten är ännu Föreningssparbanken trots att den banken i april i fjol bytte namn till Swedbank.
På ett år har alltså skylten inte blivit uppdaterad, för att ta till ett populärt nutidsuttryck.
Koll på historien
När jag skulle kolla när namnbytet skedde så blev det givetvis på nätet. Tänk så enkelt vi har fått med faktakollarna. Då fick jag också mig till livs ett stycke svensk bankhistoria.
Swedbank är som bekant en sammanslagning av Föreningsbanken och Sparbanken och mellan 1997 och fram till i fjol hade banken det något otympliga namnet Föreningssparbanken, alltså båda grundnamnen kvar sammanskrivna.
Den första svenska sparbanken bildades i Göteborg 1820. På Gotland fanns många sparbanker både på landsbygden och i Visby. DBW-banken i Visby är nationellt den mest kända, men på senare år uppmärksammades också Kräklingbo som den bank i Sverige som hade lägsta omsättningen.
1992 gick alla sparbanker i landet in gemensamt under Sparbanken Sverige. Då hade bland andra DBW för länge sedan upphört och gick under samlingen Sparbanken Alfa.
Först i Stockholm
Föreningsbanken blev också ett samlingsnamn 1992. Tidigare hette banksammanslutningen Jordbrukskassan.
För mig var det något förvånande att den första Jordbrukskassebanken startades i Västerhaninge alldeles i utkanten av Stockholm. Det skedde 1915 och sannolikt var inte sammankopplingen mellan centrala Stockholm och Västerhaninge lika påtaglig då som den är idag. Ändå hade jag väntat mig den första Jordbrukskassan betydligt mer fjärmad från vår huvudstad och skulle jag ha gissat hade jag hamnat i området Skåne, Småland, Halland och Västergötland. Inte särskilt precist, men det är i det området man gärna placerar vaggan till de flesta av landsbygdsrörelsens många grenar.
Ett längre stillastående
Nu är skylten för Föreningssparbanken i Södercentrum inte något rekord av vad jag sett i skyltar som tjänat ut i tiden. I fjol höstas promenerade jag i Trosa (se där, Wera Svensson, åter ett exempel på att jag kan lämna min bil) stod jag utanför en bokhandel. Hur tiden stått stilla inne i bokhandeln vet jag inte, men skylten utanför bar i alla fall Penninglotteriets för oss gotlänningar så välkända symbol. Penninglotteriet som upphörde 1997 vid sammanslagningen med Tipstjänst då det blev Svenska Spel.
Kanske står vikskylten där än idag? I så fall platsar den snart bland de firmanamnsmålningar och skyltar som sitter kvar av rent nostaliska skäl. Det finns exempel på sådana överallt, inte minst här i Visby. Men dit har Föreningssparbanksskylten i Södercentrum ännu en tid innan den kan sägas platsa.