Inga ursäkter för männens tjuvnyp eller skamgrepp!
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Krönikören verkade på fullaste allvar tycka synd om mannen för att denne inte i lugn och ro fick ge flygvärdinnan ett tjuvnyp.
Jag hyser den allra största respekt för krönikören ifråga om dennas yrkesutövning, det måste understrykas, men hennes syn på vad en kvinna bör "unna" en man gör mig bedrövad.
Ett tjuvnyp eller två
Som ung kvinna av idag vet jag att jämställdhetssträvandena har nått långt jämfört med för bara säg 10-20 år sedan. Verktygen för att idag kunna dela makten med männen är fler.
Dock blir kvinnor fortfarande kränkta på alla upptänkliga vis, både här i Sverige och utomlands. Den typen av krönika som jag nu ondgör mig över gör verkligen inte saken bättre, utan tycks snarare säga att: ett tjuvnyp eller två kan ni väl tåla, tjejer!
I min värld spelar det ingen roll att mannen ifråga var gammal, jag tycker inte att det ger honom någon frisedel att kränka en kvinna för det. Över huvudtaget anser jag inte att det finns någon förmildrande omständighet, som skulle kunna få flygvärdinnan ifråga att tillåta mannen att ofreda henne.
Ett tjuvnyp från en okänd man när du är mitt uppe i din yrkesutövning är inte bara ett ovälkommet avbrott i dina rutiner utan också ett intrång i din integritet - varken roligt, ursäktligt eller honom väl förunnat!
En bekant till mig har jobbat inom hotellbranschen i huvudstaden. Hotellet hon var anställd på tog emot många eminenta gäster, en del mycket sympatiska, en del mindre.
Avkall på sin värdighet
Bland de mindre sympatiska förekom flera som gärna nöp servitriserna både här och där medan de jobbade.
När de anställda klagade på den förnedrande arbetssituationen fick de uppmaningen: "bjud till lite för vårt goda ryktes skull!".
Hotelledningen menade på allvar att servitriserna skulle göra avkall på sin värdighet för hotellets skull - gästerna ville ha någon att nypa och de skulle vackert ställa upp. Förkastligt, om du frågar mig!
Det är just situationer som ovanstående som får en undra hur långt vi egentligen kommit de senaste åren när en kvinnas värdighet blir en slit-och-släng-vara.
Utan risk för ofredanden
Något att hylla när det passar, men som man egentligen inte tar på allvar. Kvinnan förblir ändå en andra klassens varelse, vars behov prioriteras lägre än mannens - det är hon som skall bjuda till, för HANS njutnings skull.
I det jämställda samhälle som många av oss säger oss drömma om, finns det inte utrymme för tjuvnyp eller skamgrepp, där tillerkänns kvinnan värdighet och integritet!
Den dag då kvinna och man delar på makten i samhällets alla sfärer, då hoppas jag att alla kvinnor kan jobba ifred utan risk för ofredanden. Ingen skall behöva höra:
- Ett tjuvnyp eller två kan ni väl tåla, tjejer!