Ingen är bättre än den senaste skivan
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Inom skivbranschen säger man att en artist aldrig är bättre än den senaste skivan. Det kan säkert gälla i politiken också. Harlevi har gjort mycket för Gotland, både som entreprenör och politiker, men man kommer bara ihåg det som hon senast har gjort.
Ansvaret för underskottet
Det som kommit upp nu ser för många väldigt förvirrande ut, och en utredning om vem som har gjort vad och varför ser åtminstone jag fram emot. Någon måste ha haft ansvaret för det underskott som uppkommit.
Harlevi är långt ifrån ensam om att ha många uppdrag. Det är snarare så att främst kommunalråden förväntas vara inblandade i det mesta. Så var det även under den tiden som socialdemokraterna ledde kommunen. På en så liten ort som Gotland kan det då lätt bli jävsituationer och det måste undvikas så mycket som möjligt. Men det som Wera Svensson anklagar mig för, var när jag i somras ifrågasatte kommundirektören Bo Dahllöfs löneökning med 20 000 kronor i månaden. Han sprängde då 100 000 kronorsvallen. Bara löneökningen är mer än vad många tjänar.
Inget personligt angrepp
Wera Svensson antyder att det var ett personligt angrepp på Dahllöf av mig. Så var det naturligtvis inte. Dahllöf förhandlade, tackade och tog emot. Kritiken ska riktas mot de av kommunens företrädare som är så slösaktiga med pengar i ett läge när det sparas på nästan allt.
Men Dahllöf blev det ansikte som ibland behövs för att peka på det orimliga. Det är lite det som Harlevi får känna av idag. Hon är ansiktet på den som är med överallt och när då något går snett så pekas hon ut. Vad gäller den ekonomiska fartblindheten, som även Gotlands kommun drabbades av med kommundirektörens löneökning, så är det bara synd att det även finns socialdemokrater som tycker att det är rätt att höja lönen så mycket för en person. Det tyder på brist på verklighetsförankring om man tycker att sådana lönelyft är normala.
Mina inlägg hade det goda i sig att debatten började föras om vad en rimlig lön är. Det varierar naturligtvis med vem man frågar, men de flesta ser nog 100 000 kronor i månaden som en smärtgräns. Man kan ju inte mer än äta sig mätt.
Vad är en rimlig lön?
Wera Svensson har i flera inlägg kraftigt kritiserat höga lönelyft inom bland annat sjukvården. Jag vill därför fråga Wera vad hon tycker om att någon kan ha en lön på 103 000 kronor i månaden. Är det en rimlig lön?
De som vill läsa mera kan läsa min ledare den 13 augusti 2009 där jag utvecklade den ekonomiska fartblindheten mera.