Gissa yrket: Nio av tio trivs på sitt jobb och tycker att det är roligare än de först trodde. Arbetsuppgifterna ger stora möjligheter till egen planering i samråd med kunden och goda möjligheter att jobba deltid. Dessutom utför de viktiga arbeten som uppskattas av kunderna.
Få anar väl att det handlar om de som så föraktfullt kallas pigor men aldrig drängar. Men faktum är att utförare av hushållsnära tjänster som alltsedan RUT-avdraget infördes år 2007 arbetar i en expanderande och allt vitare bransch. Tack vare skattereduktionen har fler fått råd att leja för hemhjälp, med allt från städning till snöskottning och nu senast den omdebatterade läxhjälpen.
Är allt verkligen frid och fröjd bland tjänstefolket undrar nog främst socialdemokrater och vänsterpartister.
Ingen verksamhet är problemfri och inte oväntat finns det någon som har dåliga erfarenheter av RUT-jobb. Men det är inte kundernas domderande med tjänsteandarna som är källan till att en tiondel skäms för sitt yrke och hela en fjärdedel upplever att andra ser ned på dem. Tvärtom är de mycket uppskattade av sina kunder.
Det hindrar dock inte främst vänsterpolitiker att nedvärdera den hushållsnära tjänstesektorn genom att högljutt uttrycka sitt förakt för så kallade pigjobb.
Det systematiska förringandet av hushållsnära tjänster är ett arbetsmiljöproblem i sig. Något som uppmärksammats av forskarna Vesa Leppänen och Lars Dahlberg vid högskolan i Kristianstad på tisdagens DN Debatt.
Hur kan det komma sig att arbetarrörelsen, som anser sig företräda de svaga på arbetsmarknaden, kan tillåta sig en retorik som verkligen bidrar till att skilja ut vissa yrken som oviktiga och lägre stående?
Tanken är lika låg som enkel. Genom att använda det negativt laddade begreppet piga vill man binda samman dagens hushållsnära tjänster med tjänstefolkets hårda liv i det gamla bondesamhället.
Få perioder i vår historia har beskrivits grundligare och mer gripande än lantarbetarnas villkor under första halvan av 1900-talet. Ivar-Lo Johansson, Moa Martinsson, listan kan göras lång över de så kallade arbetarförfattarna som i sina romaner avslöjade de usla villkor under vilka en stor del av landets befolkning levde.
Ingen vill ha tillbaka den tidens arbetsvillkor. Men trots detta envisas man med pigjobbsretoriken. Mödrar och mormödrar som tjänat som piga brukar dras fram som sanningsvittnen närhelst RUT debatteras, trots att dagens villkor inte på något sätt är jämförbara med dem som skildras i 1930-talets så kallade pilsnerfilmer.
Trots att pigkortet spelas mindre ofta nu än vid tiden för RUT:s införande borde vänstern erkänna sin del av ansvaret för att ha skapat ett arbetsmiljöproblem som inte borde finnas. Ingen ska behöva skämmas för att ha ett serviceyrke. Även om man har så svårt att fördra att vissa arbetsplatser är andra människors hem får man faktiskt finna bättre argument än att en släkting har knäskurat salsgolvet på en herrgård.