Gävleborg, Kronoberg, Västmanland, Kalmar, Örebro, Jönköping…
Allt fler landsting vidtar nu åtgärder för att minska användningen av hyrläkare. Det som kan framstå som ett Gotlandsproblem som föranleder stängda vårdcentraler i sommar är ett landsomfattande bekymmer.
När det fattas läkare, särskilt inom vissa specialiteter tar landstingen till den enda lösning som snabbt står till buds och anlitar hyr- eller stafettläkare. Det är inget nytt fenomen men det blir allt dyrare inom ett område där också andra kostnader, som läkemedel och nya behandlingsmetoder, skjuter i höjden.
Kostnaden för hyrläkare har ökat med 30 procent sedan 2010 vilket är en av anledningarna till att Sveriges kommuner och landsting har utarbetat en plan för att halvera den. Andra skäl att minska hyrläkeriet är att kontinuiteten för patienterna går förlorad, att det kan få effekter på säkerheten och att andra personalkategorier måste ägna tid åt att introducera nya läkare.
Så snart denna plan offentliggjordes skrevs raskt ett antal kritiska debattartiklar av företrädare för de mer än 40 bemanningsföretag som hyr ut läkare. Kostnaden är just inget att tala om menar man, någon procent av vårdkostnaderna totalt. I en verksamhet med höga fasta kostnader kan just denna del vara det som gör att det inte går att hålla alla vårdcentraler öppna när den ordinarie personalen vill ha sin välförtjänta sommarledighet.
Hyrläkarna är mer effektiva för de behöver inte delta i administration och internutbildning brukar det heta. Det är säkert en fördel ibland men om det innebär att en annan läkare måste framföra professionens synpunkter i till exempel planering och att kunskap och erfarenhet inte delas vidare är det inte självklart att det är en god affär.
Och läkarna blir inte fler för att man privatiserar som Mats Linder i GA föreslår.
Det är svårt att rekrytera läkare till många orter framförallt utanför storstadsområdena. Många läkare hör till de grupper som inte behöver flytta dit där jobben finns utan kan använda landstingens övernattningslägenheter för en kortare period av intensivt arbete och sedan välja mellan ledighet, arbete i Norge eller något annat uppdrag.
Ett skäl till att den här situationen har uppstått är att antalet utbildningsplatser har varit för lågt. De har nu ökat men det kommer att ta tid innan det resulterat i färdiga specialläkare.
Hyrläkare är en bra resurs i vissa lägen. Men dagens omfattning driver upp kostnaden och det enda sättet att komma tillrätta med det är att landsting och regioner samverkar om avtal och kravspecifikationer samt styrning av specialistutbildning till de områden där behoven är som störst. Då kan fler vårdcentraler hålla öppet.