KRÖNIKA
Vart är vi på väg? Det är en fråga som alla bör ställa sig efter söndagens val till Europaparlamentet.
Frågan är inte bara viktig för politikerna som främst bör fundera på hur det kan komma sig att vi i Europa och Sverige så lättvindigt är beredda att kompromissa om ett demokratiskt, öppet och tolerant samhälle.
Vi väljare måste också tänka efter, vilka konsekvenser får min röst? Hur vill jag att samhället ska utvecklas? Ska man som väljare svara på den här typen av frågor tvingas man lyfta blicken från sin egen plånbok, och också från en svart-vit bild med enkla lösningar. Man måste kritiskt granska det som sägs i debatten, och inte falla för populistiska förenklade påståenden. Det krävs mycket av oss väljare.
Hur kunde det bli så här? Det slutliga resultatet är inte sammanräknat ännu när detta skrivs, och det finns förstås flera svar på frågan. Men vissa mönster kan ändå skönjas.
Sverigedemokraterna gick starkt fram på landsbygden, medan Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ ökade i städerna. Miljöpartiet och Sverigedemokraterna är varandras motpol, de speglar varandra och blir därmed tydliga alternativ för väljarna.
Det är en fördel för båda partierna tror jag. I det här valet var det Miljöpartiet som vann kampen. Något att fundera vidare på inför nästa val.
Flera partier har under det senaste året börjat intressera sig för landsbygdens frågor. Vid valdebatten på LRF-stämman i förra veckan gav samtliga deltagare stöd åt en svensk livsmedelsstrategi. Men tyvärr har det varit tyst och ointressant under allt för lång tid innan dess. Sverige har genomgått den kraftfullaste urbaniseringen i hela Europa utan att någon har reagerat nämnvärt.
Vi importerad nära nog hälften av den mat vi konsumerar, och har inte haft tillräcklig konkurrenskraft för att kunna exportera. Många på landsbygden har känt sig övergivna och svikna.
Djurskydd och antibiotikaanvändning till friska djur blev en valfråga. Debatten satte ljuset på vilket slags kött vi vill ha, och om hur vi ska föda upp grisar i framtiden.
Det borde vara självklart att företag som importerar eller säljer importerat kött eller charkprodukter ställer krav på att de är producerade efter det regelverk som finns i EU. Det är bra att nu enskilda handlare väljer att inte sälja importerat kött om det kommer från djur med avklippt svans.
Därför är det också alldeles självklart att man vid offentlig upphandling också ställer krav på djurskydd, antibiotikahantering och miljöhänsyn minst i nivå med svensk lagstiftning.
Nu gäller det att inte innebörden i baconvalet faller i glömska!
I dag röstar många på sak och person. Det finns inget utrymme för visioner och framtidsfrågor längre, frågorna passar inte in i snabba debatter och i dagens media sägs det.
Jag tror det är precis det vi behöver prata mer om. För då blir det också tydligt för var och en, vart vi är på väg.