Hon var en intressant politiker, Jennie Nilsson. Hon har sin bakgrund i fackligt arbete, kommunpolitiker i Hylte och sedan har hon passerat en rad riksdagsutskott i ledande roller.
När jag hörde henne tala på Socialdemokraternas årsmöte i lördags, förstår jag varför hon nu är i partitoppen som näringspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
Hon betonade skarpt att när partiet ska utforma sin närings- och jobbpolitik, så blir det inte en massa återställare. Hon var kritisk mot de borgerligas passiviserande politik för arbetslösa, men var också självkritisk mot Socialdemokraternas tidigare jobb- och näringspolitik.
Verkligheten och framtiden
Vi måste utgå från dagens verklighet och framtiden, menade hon. Hon talade mycket om hur viktigt det är att kombinera forskning, utveckling, statens och företagens insatser, så det man forskar fram kan förädlas till produkter och tjänster, som ger jobb och inkomster. Det är Sverige på tok för dåliga på idag. Statens riskkapital används inte och det privata riskkapitalet sätts i offentliga sektorn, där inga risker finns. Istället för att satsas på nya produkter och nya tjänster, som kan ge framtida vinster.
Hon talade också om missmatchen. Detta att sju av tio företagare, som vill anställa fler, inte kan det för att de inte hittar arbetskraft med önskad kompetens. Det är därför som alla typer och utbildning är en viktig del i Socialdemokraternas jobbpolitik. Från grundskolan till ett livslångt lärande med arbetsmarknadsutbildning och bristyrkesutbildningar. Det är viktigt att leta efter en verktygslåda med åtgärder, som kan sätta de arbetslösa i jobb.
Omställningsförmåga
Socialdemokraterna har en annan syn, än de borgerliga, på hur samhället måste stärka omställningsförmågan. A-kassan måste ge trygghet, så kraften kan läggas på att skaffa ett nytt jobb, och inte på att överleva ekonomiskt. Blir man sjuk måste sjukförsäkringen ge ekonomisk trygghet och rehabilitering, inte en kamp mot fattigdomen.
Jennie Nilsson talade också om det stora uppdämda behovet av att investera i infrastruktur, så företagen kan transportera sina varor på järnväg och till sjöss. Då tog Christer Engelhardt tillfället i akt och förklarade hur avgörande den gotländska färjetrafiken är för det gotländska näringslivet. Färjetrafiken är en viktig näringspolitisk fråga för Gotland.