Inte bara skolhus

Politik2013-08-28 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Centern och moderaterna är rejält oense om skolorganisationen på Gotland, det måste jag ju hålla med Eva Bofride om. Det är nu inget konstigt i det, de är två olika partier och ett val är synligt vid horisonten.

Att då låtsas som att man är överens i en fråga som engagerar så många gotlänningar är ingen bra taktik. Politiken blir tydligare om man inte dimmar till den med för många kompromisser i förväg så moderaternas utspel om att stänga landsbygdsskolor som inte används fullt ut är klargörande. Det enda konstiga är att de inte har upptäckt de tomma skolsalarna tidigare. Det är ju inte en nyupptäckt situation

Den som trodde att skolorganisationen var tryggad för längre tid får alltså tänka om och räkna med att den dyker upp på den politiska dagordningen igen.

Men skolans plats i den allmänna debatten får inte reduceras till att bara uppfyllas av frågan om var skolhusen ligger och hur välfyllda de är. Innehållet är trots allt det viktigaste. Skoltiden är lång och resultatet av stor och ofta avgörande betydelse för elevernas framtida liv. Sara Abdollahi, ung socialdemokrat och S-kvinna som medverkat här på sidan tidigare, skriver om skolans innehåll och arbete här bredvid.

Skolplanering är en osäker verksamhet där det inte går att räkna med att de flesta barn som föds i trakten ivrigt står på trappan till socknens skola med nyinköpta skolväskor om sex eller sju år.

Inte heller elever och föräldrar kan lita på att skolan alltid finns kvar. Den senaste tidens turbulens kring JB-koncernens konkurs har visat att privata skolor kan lämna sina elever i sticket nästan från dag till annan. Det gör ingen offentlig skolhuvudman. Men ska inte kommunerna styra skolvalet blir det tomma lokaler ibland. Det är oundvikligt och en del av kostnaden för valfriheten.

Naturligtvis finns det en gräns för hur dyrt det får bli. Därför blir det orimligt att ha helt fri etableringsrätt för skolor. Det är synd att friskolekommittén som har ringat in en hel del av de nuvarande bristerna inte kom överens om etableringen också.

Kommunen eller i vårt fall regionen måste i alla fall stå för notan, då är det inte bara rimligt utan nödvändigt att skolor som startas först har ett samarbetsavtal med respektive kommun/region. Det är där de lokala politikerna måste få ekvationen att gå ihop. Här borde kommittén ha lyssnat på Socialdemokraterna och anammat en så kallad Lex JB.

Skolan kommer att bli valfråga såväl på Gotland som i riket. Det är den värd, men låt det inte stanna vid en debatt om skolhus.