Justitieminister Beatrice Ask (M) har bestämt sig för att inte lägga fram de långtgående förslagen i nämndemannautredningen (SOU 2013:49) från i somras. Det gör hon rätt i. De delar av utredningen hon och regeringen ställer sig bakom är huvudsakligen bra.
Färre nämndemän och inga alls i högre rätt blir det alltså inget av med. Det betyder att allmänhetens inflytande och, inte minst, insyn blir kvar. De utbildade juristerna finns hela tiden med i processen och med lekmän i rätten får besluten en bredare bas.
Frågan om en så kallad ”fri kvot” som nomineras på annat sätt än av de politiska partierna är inte avförd. Den läggs nu som ett särskilt uppdrag till Statskontoret att utreda. En brist i utredningen var att den inte presenterade något realistiskt alternativ i det avseendet. Det lär bli svårt för Statskontoret också.
Det vilar nu på partierna att hantera nomineringen av nämndemän på ett ansvarsfullt sätt. Ett nämndemannauppdrag får inte betraktas som belöningen för lång och trogen tjänst i partiet.
Men det får aldrig heller vara en belastning att ha varit aktiv i samhällsdebatten. Eller för den delen i mer internt partiarbete. Föreningsliv kan vara en utmärkt grund för nämndemannauppdrag. Partierna kan bli bättre på att leta i vidare cirklar än hittills.
Åldern är alltid en fråga som kommer upp i sammanhanget. Det är inte orimligt att majoriteten av nämndemännen har varit med ett tag och skaffat sig livserfarenhet. Men det är inte sällan ungdomar som står inför rätten eller är vittnen. Då är det bra med sakkunskap om företeelser och uttryckssätt som är vanliga i den åldersgruppen.
För att ta ett aktuellt exempel, som inte har med brott att göra. ”Deathgame” som GT skrev om i tisdags är en företeelse som kan låta dramatisk och skrämmande där deltagarna får i uppgift att ”döda” namngivna andra deltagare. I själva verket handlar det om en omfattande och långvarig variant av ”Basken”. Eller ”Kull” som väl är ett mer känt namn på leken för den som inte är uppväxt på den gotländska landsbygden.
Några av nämndemannautredningens förslag har ändå funnit nåd inför justitieministerns ögon. Det blir obligatorisk utbildning för nämndemän liksom fortbildning. Det är något som många nämndemän efterfrågat.
Det ska också klargöras hur nämndemän som begått brott eller gjort konkurs ska kunna avskiljas från sitt uppdrag.
Nämndemannautredningen fick inte de konsekvenser som många av oss befarade. I den här frågan har regeringen hamnat rätt.