Inte längre USA:s bakgård
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Amerikanska företag hade faktiskt monopol på handel och råvaror och länderna sögs ut ekonomiskt.
Det är i viss mån fortfarande fallet med Centralamerika, som nyligen knöts ännu hårdare till USA genom ett frihandelsavtal, CAFTA, som omfattar fem mindre centralamerikanska länder plus Dominikanska republiken.
80 procent av ländernas export går redan till USA, så det är framför allt de amerikanska företagen som drar fördel av avtalet.
En vänstervåg
Länderna på näset mellan Nord- och Sydamerika har genomlevt en lång period av politisk oro och inbördeskrig.
Idag är det lugnare i regionen, men görs inget åt de sociala klyftorna lär freden inte bli bestående. Från amerikanskt håll hävdas att CAFTA kommer att förbättra situationen för de fattiga.
Medan regeringarna i Centralamerika numera i allmänhet accepterat USA:s ekonomiska och politiska dominans, blåser nya politiska vindar i Sydamerika.
En vänstervåg har svept fram över kontinenten och de tunga ekonomierna med Brasilien i spetsen har numera någon form av vänsterstyre.
Radikalast och mest talför är Venezuelas Chávez, som bygger sitt inflytande på landets stora oljetillgångar. Brasiliens Lula da Silva, Argentinas Kirchner, Uruguays Vázquez och Chiles Lagos går försiktigare fram.
Nyliberalismen har kollapsat, men det gäller att inte skapa nya problem så man balanserar fram mellan marknadsekonomi och reformer.
Mest marknadstillvänt är Chile som har anslutit sig till det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta (tillsammans med USA, Canada och Mexico).
Men det har kommit in en ny mer självmedveten ton i de sydamerikanska ländernas umgänge med supermakten i norr. Det fick president George Bush erfara när han vid toppmötet i Argentina härom veckan försökte blåsa liv i planerna på ett allamerikanskt frihandelsområde, FTAA.
Kina alternativ till USA
Medan Chavez eldade 50 000 anhängare på ett stadion och aktivister satte eld på butiker och banker, lät "Lula" Bush förstå att det inte blir några nya förhandlingar förrän USA går med på att slopa skyddet för jordbruksprodukter och stål.
Brasiliens president vill invänta nästa WTO-runda, där han kan räkna med stor förståelse för sina krav från andra snabbt växande industriländer och en hel rad u-länder.
Sydamerika stärks av att andra stora ekonomiska aktörer som exempelvis Kina visar ökat intresse för kontinenten och dess resurser.
Utan att ställa samma politiska krav som USA. Globaliseringen är naturligtvis inte oproblematisk, men den ger de sydamerikanska länderna alternativ till USA.
De sydamerikanska länderna utvecklar också det egna samarbetet, för att öka varuutbytet sinsemellan och finna nya handelsvägar för kontinenten. Nyligen bildades Sydamerikanska Gemenskapen genom en sammanslagning av de två organisationerna Mercosur och Andinska Gemenskapen.
Sydamerikas fattigdom
Avsikten är att skapa en motvikt till USA och EU. Sydamerikanska Gemenskapen ska söka samarbete med Arabförbundet och har redan träffat handelsavtal med bland annat Kina. Målet är att komma till rätta med den utbredda fattigdomen på kontinenten.
USA:s roll i Sydamerika är naturligtvis inte utspelad, men USA får räkna med stark konkurrens framöver. De sydamerikanska länderna accepterar inte längre bakgårdslivet.
De kommer att välja samarbetspartners, som ger dem mest tillbaka och som respekterar dem som likar. USA under Bushadministrationen är inte en sådan partner.