Intollerans hotar fritt skapande
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I dagarna har filmen "300" börjat dåna i biosalongerna. Bombastiskt dataanimerat och med blod sprutande från alla håll och kanter skildras den urklassiska striden vid Thermopyle, där en liten skara elitsoldater från Sparta framgångsrikt slogs till siste man mot en jättehär av invaderande perser.
Men det antika Persiens moderna arvtagare Iran är uppretat. Regimen känner sig kränkt av att Persien har fått skurkrollen i detta drama. Och eftersom det är en film kliniskt befriad från alla intellektuella ambitioner är förstås skurk- och hjälterollerna renodlade. Men att ta upp det på Unesconivå?
Iran rider på en politisk trend. Filmen och dess upphovsman Zack Snyder har fått löpa gatlopp i västerländska medier ända sedan förhandsvisningarna. "300" sägs vara ett inlägg i den större konflikt mellan väst och de muslimska länder som har byggts upp sedan terrorattacken den elfte september. Sparta symboliserar i filmen väst och det onda Persien öst. Och bilden av spartanerna är i den andan förgylld och förljugen.
Men hur bestickande detta än må låta råkar det vara så att Snyder började skissa på sitt projekt redan innan den elfte september. Och han inte bara medger, han gör en poäng av att hans filmatisering inte är historiskt korrekt. Han använder - som så ofta görs - ett skeende, i det här fallet redan halvt mytologiserat, som en botten för fria cineastiska fantasier.
Man kunde tycka att sådana upplysningar borde få kritikerna att hitta annat att rikta sin indignation mot, men icke. Det spelar ingen roll för dem. Filmen är rasistisk i alla fall! Liksom den underblåser allmän öst-västlig aggression.
Här följer belackarna ett trist mönster. Redan Hergé, Tintins skapare, beklagade sig över att han alltid fick kritik; det var alltid någon etnisk grupp som hade anledning att känna sig träffad i de äventyr där Tintin besökte nya länder. För att vara politiskt korrekt skulle Tintin antingen behöva stanna hemma eller bara råka ut för skurkaktiga européer när han var utomlands.
Allt är politik sade en gång vänstern. Och därefter har de ägnat sig åt att göra politik av allt. I namn av en förment tolerans har de satt en ära i att vara demonstrativt intoleranta mot allt som på minsta sätt skulle kunna uppfattas som stötande för någon gruppkategori. Med resultatet att debattklimatet förgiftats och ingen berättare kan ta ett konstnärligt steg utan att trampa på en mina.
Den politiska korrektheten framträder allt tydligare som det fria skapandets fiende.