Invandringen av arbetskraft till Europa måste utökas nu
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Resultatet blev dock inte det som pessimisterna förutspådde. Trots de öppna gränserna ökade invandringen till Sverige från de nya EU-länderna bara från 3 800 år 2003 till 5 200 år 2004 och minskade sedan till 4 500 år 2005.
Någon "social turism" blev det inte heller. Mellan mars och december 2004 betalades mindre än en miljon kronor ut till barnfamiljer i de nya medlemsländerna. Utnyttjandet av arbetslöshetsersättning har varit mycket marginellt, enstaka personer.
Fler pensionärer
Storbritannien och Irland har haft en större invandring av arbetskraft från de nya EU-länderna, kanske beroende på språket, kanske därför att de båda länderna har de mest expansiva ekonomierna. Men av de 293 000 personer som registrerats som sökande till Storbritannien från maj 2004 till september 2005 beräknas en tredjedel redan ha varit i landet som svart arbetskraft.
Enligt EU-kommissionens utvärdering har de nya EU-ländernas arbetskraft varken konkurrerat ut den inhemska arbetskraften eller sänkt genomsnittslönerna i de gamla EU-länderna. De flesta länderna har också avskaffat sina övergångsregler efter de första två åren.
Istället för rädsla för överskott på arbetskraft, kanske en naturligt känsla med tanke på den höga arbetslösheten i de flesta av EU-länderna, kommer framtiden istället att medföra brist på arbetskraft. Befolkningsprognoser visar att fram till år 2050 kommer andelen pensionärer att öka kraftigt.
Ökande livslängd
I dag är andelen pensionärer (65+) i förhållande till de yrkesaktiva (åldern 20-64 år) mellan 25 och 30 procent i de flesta europeiska länder. Fram till 2050 kommer pensionärsandelen att vara så många som mellan 45 och 60 procent av de yrkesaktiva. Det blir svårt att både klara finansieringen av pensioner och service och att praktiskt klara av omsorgen.
En orsak till utvecklingen är den ökande livslängden. Men en viktigare orsak är de låga födelsetalen. I Sverige föds nu genomsnittligt 1,75 barn per kvinna. Det är relativt högt i Europa. Allra lägst födelsetal i EU finns i Polen, Grekland, Spanien och Italien.
Högst ligger fortfarande Irland. Men för att långsiktigt klara oförändrad befolkning krävs födelsetal på över två barn per kvinna.
Hotande åldersexplosition
Bara fem europeiska länder kan vänta sig befolkningsökning fram till 2050 - Sverige, Danmark, Storbritannien, Irland och Luxemburg. För alla övriga väntar minskad befolkning - först i Östeuropa, Tyskland och Italien, men snart också i de övriga länderna.
Den här statistiken visar att det inte bara är de "gamla" EU-länderna som hotas av åldersexplosionen. De nya EU-länderna kan vänta samma utveckling - brist på arbetskraft. Därför är invandring till EU inte något hot utan snarare en nödvändighet om välfärdssystemen ska kunna upprätthållas.
Starta debatten
I Sverige har debatten om arbetskraftsinvandring knappt startat. Centerpartiet lade fram en rapport i Almedalen som föreslog ökad invandring, såväl genom en generösare asylpolitik som genom större öppenhet för arbetskraftsinvandring. I övrigt har partier och arbetsmarknadsorganisationer varit nästan helt tysta.
Men debatten behöver starta nu. Befolkningsförändringar sker inte över en natt, så ska problemen fram till 2050 kunna mötas behöver politiken ändras nu.