Invandringen hotar inte Europa
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Hundratals drunknade
Det är inte bara till Kanarieöarna migranterna kommer. Melilla och Ceuta, två spanska enklaver längs Marockos Medelhavskust och den italienska ön Lampedusa är tre andra namn som flimrar förbi i nyhetsrapporteringen om migrationen till Europa. Sällan handlar det om goda nyheter. Många lever i misär utanför Europas gränser i hopp om att en dag kunna ta sig in.
I maj dog tre män som försökte ta sig över det höga gränsstängslet i Melilla. Förra året drunknade hundratals personer som försökte ta sig till Lampedusa. Kroppsdelar från drunknade människor brukar fastna i sicilianska fiskares nät.
I veckan samlades ministrar från europeiska och afrikanska länder i den marockanska huvudstaden Rabat för att diskutera migration och utveckling mot bakgrund av den här brutala verkligheten. Mötet mynnade ut i en lång men inte särskilt förpliktigande lista med åtgärder för att få bukt med människosmugglingen och främja utveckling i de fattiga länderna i Afrika.
Humanitär synvinkel
Dokumentet kommer inte att lösa de akuta problemen, men är i alla fall ett steg på vägen att göra något åt en fråga som ur humanitär synvinkel varit ohållbar under många år. Men det finns en otrevlig tendens att beskriva människorna som det handlar om som en våg eller en ström, inte som individer. En våg eller en ström är något som kan brytas, hejdas eller ledas om. Därför tenderar också förslagen att handla om hur migrationen kan stoppas.
Garanterade rättigheter
Utgångspunkten måste vara en annan, nämligen frågan varför miljontals människor trots stora risker och umbäranden och stängda gränser söker sig till Europa. Människosmugglarna finns på grund av de stängda gränserna, inte tvärt om. Många av dem som söker sig norrut är på flykt undan krig och förföljelse, med andra ord asylsökande med skyddsbehov. Deras rättigheter måste respekteras och garanteras. Andra är vad som kallas för ekonomiska flyktingar - det vill säga vår tids Amerikaemigranter.
Unga människor från världens fattigaste länder som är beredda att bidra till att utveckla välståndet i ett Europa som inom en snar framtid kommer att vara i skriande behov av arbetskraft på grund av en åldrande befolkning. Har Europa råd att stänga dem ute?
Afrikansk arbetskraft
I dag skulle många grönsaks- och fruktodlingar i EU:s Medelhavsländer kollapsa om det inte vore för den afrikanska arbetskraften. De pengar som migranterna sänder hem till sina familjer och släktingar är dessutom ett viktigt bidrag till utveckling och oftast betydligt träffsäkrare än traditionellt bistånd.
Mycket vore vunnet om dessa positiva sidor av migrationen lyftes fram oftare och mynnade ut i en helt annan inställning till arbetskraftsinvandring. Det skulle alla vinna på. Inte minst alla dem som i dag far illa i Europas marginaler.