Israel är en ockupationsmakt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Under ett ögonblick funderar jag på, om det har att göra med det upplopp, som man förväntat sig skulle ske runt Al-Aqsamoskén.
Jag hinner tänka tanken färdig innan jag inser, att det här handlar om något helt annat. Nämligen kontrollen över vem som får vistas i Jerusalem och vilka som inte får.
Den som inte har rätt ID-kort och tar sig in i staden kan råka mycket illa ut. Och kontrollen från israelerna är inget man gärna utsätter sig för.
Kalla kårar längs ryggraden
Den är skrämmande och förnedrande likaså. Att som vanlig hederlig människa ständigt behöva bli ifrågasatt, tär på tålamodet. När skräcken för att kanske hamna i ett israeliskt fängelse blir övermäktig, så är det lätt att bryta ihop.
Ofta utstrålar soldaterna en skräck och en fasa, som ger kalla kårar längs ryggraden och får oss att må illa. Inte minst får de människor, att känna sig skyldiga, vare sig de har gjort något olagligt eller ej.
Jag får syn på en gammal kvinna, som bedrövat slår händerna för ansiktet i ett tappert försök, att hålla skräck och tårar tillbaka. Under några minuter åser jag hur situationen utvecklas för kvinnan och känner en stor oro, för hur det ska gå för henne.
Kvinnan ber och blundar
Soldaterna står med hennes ID-kort och samtalar över huvudet på henne på hebreiska. De ringer och kollar och det känns, som om tiden står alldeles stilla.
Kvinnan ber. Hon blundar. Hoppas att det ska ge henne kraft till att orka. Det gör ordentligt ont att bevittna situationen.
Skamlig är hela den här situationen i vilket fall. Här i Mellanösterns enda demokrati, ska man behöva ha olika ID-kort, för att få vistas på palestinsk mark.
Den mark, som israelerna konfiskerat och som de styr över med järnhand. Att vara ockupationsmakt har sina förpliktelser, men tyvärr så uppfyller Israel inte sitt åliggande.
En stackars palestinier har inga rättigheter, även om de befinner sig på sin egen mark. Israel har tagit full kontroll, med omvärldens tystnad, som bidrag till djävulskheten.
Det finns också ett annat uppdrag för soldaterna att upprätthålla. Det är att skydda andra likasinnade, för att inte utsättas för terrorister och självmordsbombare.
Flera gånger har jag bevittnat stora turistgrupper, som i sitt släptåg har en eller flera beväpnade soldater med sig. Så långt har det alltså gått med mänskligheten, att vissa ska behöva ha vakter med sig på en rundtur, som turist, för att känna sig säkra.
Skräck och fasa
Hur gick det då för kvinnan? Tyvärr fick jag inte möjlighet att se hur det slutade, men jag hoppas innerligt, att det gick väl för henne.
Kanske har hon genomgått den här behandlingen tidigare, men det vet jag inte heller. Och det spelar ingen roll, skräck och fasa kan man aldrig vänja sig vid ändå.
Men i mina tankar finns många frågor. Jag kommer aldrig att få dem besvarade, men en sak är jag säker på. Den gamla kvinnan var definitivt ingen terrorist med sprängmedel fasttejpat runt kroppen, som behövde kontrolleras och kränkas så djupt offentligt.
Sedan finns det andra, som känner att de har stor nytta av soldaterna.