Ja till folkomröstning!

Folkomröstning. Av respekt för väljarna.Foto: Maja Suslin/SCANPIX

Folkomröstning. Av respekt för väljarna.Foto: Maja Suslin/SCANPIX

Foto: Maja Suslin / SCANPIX

Politik2009-09-07 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Bebyggelse eller icke bebyggelse på Hällarna är en fråga som engagerar. De facto engagererar den så mycket att några driva gotlänningar tagit initiativet och sammanställt en namninsamling för att få till stånd en folkomröstning i frågan. Listan med namnteckningarna är nu ingiven till kommun och frågan om nu återstår är uppenbar; blir det en folkomröstning eller inte?

Folkomröstning kan komma till stånd i olika frågor och initieras av medborgare under förutsättning att vissa vilkor uppfylls. Om de villkoren är uppfyllda är det upp till de styrande i kommunen att besluta om folkomröstning ska ske eller inte. Utgången av en folkomröstning är dessutom inte bindande för kommunfullmäktige utan endast rådgivande, det vill säga, OM det skulle bli ett ja till folkomröstningen och OM "nej-sidan" skulle segra är det således inte säkert att sista kortet är därmed är lagt, då kommunfullmäktige ändå kan köra över folkomröstningsresultatet och rösta ja för en bebyggelse.

Men låt oss inte gå händelserna i förväg. Under förutsättning att den namninsamling för en folkomröstning som har gjorts uppfyller de formella kraven ska således partierna på Gotland ta ställning till om de vill tillåta en folkomröstning eller inte. Låt mig i klartext säga att det tycker jag att de ska göra.

Det finns säkert en och annan kommunpolitiker på Gotland med ett politiskt strebertänkande. Någon som tänker vad som vore taktiskt bra att göra. En sådan politiker skulle säkert kunna motivera ett ja till en folkomröstning med att det med ett valår runt hörnet vore taktiskt bra att säga ja till folkomröstningen, utan kanske egentliga intentioner att följa utgången om det skulle gå politikerna emot. Inte måhända för att frågan om Hällarna i sig egentligen är av sådan dignitet att den motiverar en folkomröstning, utan endast för att det vore "taktiskt bra" att blidka väljarna lite.

Det är dock inte rätt anledning att säga ja till folkomröstningen. Den strebertänkande politikern kan sedan säkert få med sig någon "kappvändare". Sådana politiker finns i alla kommuner. "Kappvändaren" är en kommunpolitiker med en politisk övertygelse lika fast som en vindflöjel i marsvinden och kan mycket väl säga en sak men göra en annan. När den som har makten för stunden säger hoppa frågar kappvändaren "hur högt". Att rösta ja till folkomröstningen för att andra säger det är dock inte heller rätt anledning. Därutöver brukar det alltid finnas någon som av en eller annan anledning är beroende av en "kappvändare" eller en "streberpolitiker" på ett eller annat sätt och som därför, ibland efter visst motstånd, låter sig övertalas och slutligen snällt fogar sig i fållan bland de lydiga för att vederbörande inte vågar riskera att annars förlora något personligen. Brist av civilkurage är dock inte heller en anledning att rösta ja till folkomröstningen.

Det finns egentligen, enligt mig, endast ett skäl till att säga ja till en folkomröstning om Hällarna och det är för att det är det demokratiskt rätta att göra. Kommunpolitik är förtroendeuppdrag på ett eller annat sätt. Det är, eller borde i vart fall vara, någonting som man frivilligt ägnar sig åt för att man vill göra det bästa för kommunen och dess invånare. Kommunpolitik får aldrig bli en karriärväg till makt för att man inte kan någonting annat. Inte heller får man som kommunpolitiker drabbas av någon form av maktfullkomlighet och anse att man vet "bättre" än de som har placerat en på beslutandestolen, väljarna. En kommunpolitiker bör, enligt mig, alltid har minst ett öra mot opinionen och vara lyhörd mot vad väljarna vill. Och oavsett vad ska en kommunpolitiker stå vid sin åsikt, hur hårt det än blåser.

Lagstiftaren har gett medborgarna en möjlighet till folkomröstning. Det finns säkert de gotländska kommunpolitiker som inte tycker att frågan om Hällarna är av sådan betydelse att den motiverar en folkomröstning. Men en del av gotlänningarna tycker det och är de tillräckligt många för att de formella kraven ska vara uppfyllda är det berörda kommunpolitikers skyldighet att visa respekt för den möjlighet som lagstiftaren har givit dem och inte stoppa frågan och medborgarnas engagemang genom att säga nej till en folkomröstning. Och inte för att det är stategiskt bra, eller för att någon som är starkare för stunden säger det eller för att någon har en hållhake på någon annan, utan för att det är det rätta att göra av respekt för de gotländska väljarna.