Jag gillar och skriver på Facebook
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Däremot skulle jag vilja bredda diskussionen. Det är nämligen inte så att Sven Bosarfve är ensam om att göra inlägg på Facebook under fullmäktigesammanträdena. Jag har gjort det, och vid en eventuell granskning skulle det snabbt framkomma att många av oss gjort så.
Smidigt mellan två talare
Att göra inlägg på Facebook går fruktansvärt fort, och är otroligt smidigt. Jag kan till exempel göra det via min mobiltelefon, och det behöver inte ta längre tid än vad det tar att för en talare att byta plats med en annan i talarstolen.
Vi som gör inlägg på Facebook under fullmäktiges sammanträden gör det inte av bristande respekt för fullmäktige. Tvärtom. Då fullmäktige är vår kommuns högsta beslutande organ, finns det all anledning att bredda kunskapen om vad som sker i vår demokratiska församling. De som läser våra inlägg får information om kommunala beslut, en kunskap som de också i olika sammanhang förmedlar vidare till andra i sin bekantskapskrets.
Självklart inte spela spel
Självfallet finns det en baksida av det här. Det är sannolikt ingen som förespråkar något utbrett Facebook-användande, till exempel av den dignitet som förekom i Småland för något år sedan, då en högt uppsatt politiker spelade "Mafia Wars" (en av Facebooks spelapplikationer) under kommunalt möte. Det är självfallet en helt annan sak. Men, för att återvända till det jag inledde med: vi måste ständigt arbeta för att öka kommunfullmäktiges, ja hela demokratins, legitimitet. Idag finns större delen av den unga generationen att nå via de sociala medierna.
Att somliga av oss därför använder Facebook eller andra sociala medier för att nå ut med information och tankar kring politiska beslut, dessutom i realtid, vilket ytterligare ökar intresset, torde därför inte vara vare sig konstigt eller kontroversiellt.
Ny teknik för att nå fler
Självfallet är det alltid en avvägning hur mycket Facebook-användning som kan anses lämpligt. Jag tror att varje fullmäktigeledamot själv kan avgöra var gränsen går. Dock bör vi betänka att varje politiskt aktiv individ har sin egen metod för att nå ut med information.
Att somliga av oss tar ny teknik till oss och använder den för att i realtid förse de kommunmedlemmar som vill vara våra Facebook-vänner med information, borde välkomnas snarare än hånas och ifrågasättas!