I helgens GT lyckades den centerpartistiska ledarskribenten Eva Bofride klämma in flera felaktigheter om mig på väldigt lite text.
I fredags skrev jag om Centerpartiet. Jag skrev att partiets politiska projekt är otydligt och diffust. Jag skrev att jag ville utforska Centerpartiet och dess politiska projekt.
I helgens tidning valde Eva Bofride att bemöta det genom att dels mena att jag hade ett falskt uppsåt med min artikel, dels att den ska författats på order av Sveavägen 68 – Socialdemokraternas partihögkvarter.
Jag måste göra Eva Bofride besviken. Ingen order har utgått från 68:an. Men säg mig, varför skulle jag inte ha ett intresse av att förstå Centerpartiet? Ett tidigare regeringsbärande parti som idag befinner sig i en helt annan position i det politiska samtalet, både i opinionssiffror och politisk relevans.
Som dessutom ingår i en regeringskoalition som mitt parti utmanar i ett riksdagsval. Det är intressant för mig att förstå.
Ibland går det lite för fort, och jag hoppas innerligt att det gick lite för fort när Bofride skrev helgens text.
Att insinuera att mina texter på Gotlands Folkblad inte skulle vara författade av mig och utifrån min egen övertygelse är inte bara genant för Gotlänningens ledarsida, det är också en uråldrig härskarteknik.
Därför kan jag ändå inte dra mig för att undra: hade Eva Bofride skrivit samma sak om en av mina äldre partikollegor hade skrivit samma artikel?