Jämställdhet ännu avlägset mål
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Löneskillnaderna fortsätter vara markanta. Det är bara i början av yrkeskarriären som kvinnor har lika höga löner som män. Men så snart ungdomarna har kommit upp i barnafödande ålder börjar kvinnornas löner släpa efter, och eftersläpningen fortsätter sedan under hela livet och sätter också sina spår i de lägre pensioner som kvinnorna får.
Lönediskrimineringen av kvinnor förekommer inom samma jobb, men framförallt genom att kvinnodominerade yrken har ett betydligt lägre löneläge än mansdominerade. Att reparera gamla bilar lönar sig bättre än att vårda gamla människor.
Ojämlika löner
Att yrkeslivet fortfarande på 2000-talet är så könsuppdelat är alltså huvudorsaken till att lönerna är så ojämlika. Bara fem yrken har lika många manliga och kvinnliga utövare: journalist, kock, revisor, försäljare och läkare. Att ta hand om små barn är fortfarande ett kvinnligt ansvar: 96 procent av förskolelärarna, 94 procent av barnskötarna och 100 procent av dagbarnvårdarna är kvinnor. Samtidigt är fordonsmekaniker och byggnadsnickare till 98-99 procent män.
På ledande poster i det privata näringslivet har nästan ingenting hänt. Av 291 börsnoterade företag har bara fem en kvinnlig vd. 78 procent av alla chefer i det privata näringslivet är män.
Den könsuppdelade arbetsmarknaden grundläggs i skolan. Bara 30 procent av gymnasieeleverna går på program som kan sägas vara jämställda. Det är ändå en fördubbling jämfört med situationen i början av 1970-talet, så utvecklingen går åt rätt håll, om än långsamt.
Lika villkor
Åt rätt håll går det också - långsamt - när det handlar om arbetsfördelningen i familjerna. Papporna tar successivt ut en större andel av föräldraförsäkringen. 1974 var pappornas andel noll, förra året tog papporna ut 20 procent av de ersättningsberättigade dagarna.
För drygt ett år sedan, när Gudrun Schyman tog initiativ till att bilda ett feministiskt parti, trodde nog många att jämställdheten skulle bli en av valrörelsens stora frågor. Men så har det inte blivit, snarare tvärtom. Fi har, med sina extrema förslag till exempel om mansskatt, skrämt riksdagspartierna från att föra fram jämställdheten tydligt i sina program.
Därför var det välkommet att Alliansen i sitt valmanifest gav lika villkor för kvinnor och män rejält utrymme. I valmanifestet slås inte bara fast att "kvinnor och män ska ha lika möjligheter att utvecklas" utan anges också många goda förslag för att nå dit.
Starta företag
Attityder och värderingar på arbetsplatserna måste förändras för att arbetslivet ska bli jämställt. Inom välfärdsområdet måste det bli lättare att starta företag, vilket skulle ge särskilt kvinnor som dominerar den sektorn ökade möjligheter. Också satsningen på tjänstesektorn skulle gynna kvinnors företagande. Riktade åtgärder för att hjälpa kvinnor som vill starta företag föreslås också, något som Maud Olofsson har goda erfarenheter av sedan sin tid som sakkunnig i fyrpartiregeringen 1991-1994.
Offensiv allians
Även när det gäller brottsligheten är jämställdheten långt borta. 70 procent av alla förmögenhetsbrott och 90 procent av alla personrelaterade brott begås av män. Särskilt allvarligt är naturligtvis det omfattande våldet mot kvinnor. Alliansen föreslår mer kraftfulla åtgärder mot män som är våldsamma och en handlingsplan mot våldet mot kvinnor utlovas.
Socialdemokraterna har hittills varit tysta om jämställdheten. Det är inte svårt att förstå efter SCB:s redovisning av hur sakta utvecklingen går. Tomheten märks ännu mer efter Alliansens relativt offensiva förslag i valmanifestet.