Svenska män städar mer! Den nyheten trumpetade Dagens Nyheter ut på torsdagen, till glädje för alla jämställdhetsivrare.
Men stämmer det? Samma dag presenterade nyhetsbyrån TT motsatt budskap, under rubriken "Långt kvar till ett jämställt hem".
Båda hade baserat sin nyhet på samma material: Statistiska centralbyråns senaste tidsanvändningsundersökning. Och båda har rätt. För 20 år sedan stod männen för 38 procent av hemarbetet, nu står de för 44 procent.
Men det betyder inte att männen numera lägger märkbart mer tid på att städa och diska. Den förändrade statistiken beror i huvudsak på att kvinnorna lägger en timme mindre om dagen på hemarbete än för tjugo år sedan - bland annat tack vare fler hushållsmaskiner och en högre tolerans för stök.
Svenska män är inga latmaskar. Eftersom de lägger mer tid på yrkesarbete är den totala arbetsbördan, räknat i antal timmar, ungefär lika stor.
Men är arbetsfördelningen rättvis, ur jämställdhetssynpunkt? Nja. Helt klart finns ett utrymme för förbättringar.
Dels kan man krasst konstatera att yrkesarbete skapar större egenmakt än obetalt hemarbete - i form av lön och pensionspoäng.
Dels har kvinnors och mäns hemarbete olika karaktär. Kvinnor sysslar mer med hushållsarbete, att diska och laga mat. Män lägger mer tid på underhållsarbete.
Båda kan vara besvärliga. Den som någon gång målat om ett hus eller renoverat ett badrum vet att det inte är någon enkel syssla.
Men det finns en anledning till mäns stressnivå generellt sett går ned när de kommer hem efter jobbet, medan kvinnors stressnivå går upp.
Att lägga ett nytt köksgolv är ett planerbart projekt. Det färdiga resultatet kan ofta beundras i många år. Att hålla köksgolvet rent är en mer otacksam syssla. Oavsett hur väl det gjorts måste det göras om - gång på gång, dag efter dag. Dessutom ingår ofta rollen som familjens projektledare i hushållsarbetet. Att hålla reda på när gympapåsar ska packas och födelsedagspresenter inhandlas är ingen aktivitet som låter sig mätas i timmar och minuter, men den tar likväl energi och tankekraft.
Könsroller är sega strukturer. Visst kan politiska beslut - som rutavdraget - påverka vardagen och förbättra möjligheterna till ett jämställt arbets- och familjeliv. Kampen för hela lönen och halva makten får inte glömmas bort.
Samtidigt är det viktigt komma ihåg att individen också har makt att förändra sin situation.
Vi kan alla bidra till ett arbets- och hemliv där män och kvinnor har lika rättigheter och skyldigheter. Genom att fatta jämställda beslut vid det egna köksbordet kan vi bryta fördomar och destruktiva strukturer.