Har Japan stulit en ögrupp från Kina? I Dagens industri 12 november bestred Japans ambassadör i Sverige detta påstående i samma tidning av en företrädare för Kina.
27 november skrev en tidigare japansk försvarsminister i Dagens Nyheter om Kinas tendens att spela boss i Asien.
Mellan publiceringen av dessa artiklar gästades Utrikespolitiska institutet i Stockholm av en grupp japanska experter som reste runt för att sprida kunskap om sitt lands utrikespolitik.
Det ser ut som om Japan beslutat sig för att påminna om att Asien inte bara är Kina.
Nyligen rapporterade brittiska Financial Times att Kina, Japan och Sydkorea inleder förhandlingar om ett trepartsavtal för att främja handeln dem emellan.
Detta kan vara ett tecken på att Kina och Japan trappar ned den konflikt om ett antal obebodda öar som orsakat stark spänning mellan dessa Nordöstasiens två giganter, och därmed utgjort ett hot mot den redan hackande världsekonomin.
Kina har gått om Japan som världens näst största ekonomi. Medan Kina under ett antal år, fram till nu, vant sig vid tvåsiffriga tillväxttal har Japan i många år präglats av stagnation. Den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD spår att Japan i årtionden framöver växer med måttliga 1,3 procent.
Gapet mellan Kina och Japan lär alltså vidgas. Trösten är att Japan lär behålla positionen som ett av världens rikaste, bäst utbildade och socialt mest stabila länder.
Kina bytte nyligen ledarskap. Sydkorea väljer ny president 19 december. Japan väljer nytt parlament 16 december. I de tre fallen, om än av olika orsak, har utfallet betraktats som säkert, förutsägbart, vad gäller personer och politik.
För Japans del väntas detta, precis som i fallet EU-Europa och USA, bli fortsatta svårigheter för politikerna att avlägsna tillväxthämmande faktorer i ekonomin. Reformmotståndet är massivt, liksom oviljan att betala skatt för att täcka statens utgifter. Japan lånar till nästan halva statens budget, och statsskulden har nått över 200 procent! Att det går beror på att man lånar från de egna medborgarna, inte utlandet.
Som om det inte vore nog med detta, med politisk turbulens (sju regeringschefer på sex år) och den oroliga berggrunden, tvingas Japan också att hantera ett besvärligt grannskap, där diktaturen Nordkorea låter folket svälta och hotar omgivningen med raketer och kärnvapen, medan Kina inte riktigt verkar kunna bestämma sig för om man ska agera boss eller partner.
Japan ligger nära den koreanska halvön och Kina, men politiskt är avståndet stort, säger professor Yoshihide Soeya från Keio-universitetet i Tokyo:
– Kunde Japan flytta till Europa skulle vi ha en mycket angenämare miljö att leva i.
Utan att Sverige och andra demokratier blundar för problem i Japans nutid och förflutna finns anledning att lyssna när Japan berättar om sin belägenhet.
En gång var det Japan som ville dominera i Asien, med förfärande följder.
Nu gäller det att undvika en upprepning, med Kina.